torsdag 12 januari 2017
tisdag 20 december 2016
Gaser
Kalkvatten Slutsats:
Vad händer när man blåser ned luft i kalkvattnet med hjälp av ett sugrör?
Det som händer när man blåser ned luft i kalkvattet är att luften som man blåser ned är både kväve och koldioxid. Det blir en reaktion mellan koldioxiden och dem lösa hydroxidjonerna och calciumjonerna som ligger lösta i kalkvattnet som då blir vitt och grumligt, samma reagens som mjöl och vatten typ. Det blir som en långsammare kemisk reaktion. Ämnet som bildas av kalken och koldioxid är någon sorts salt. Man vet också att det är koldioxid som reagerar med kalkvattnet eftersom det är bevistat av forskare. Det finns inga felkällor eftersom experimentet är så simpelt. Man kan förbättra experimentet genom att ha en nyblandad kalkvatten så det är rent från luftens koldioxider. Det går att testa om vattnet kan bli grumligt av andra gaser.
Formeln är Ca2 + 2 OH + Co2 —>CaCo3 + H20
Vad händer när man häller luftenfrån bakpulver blandat med vatten över ett ljus?
När man blandar vatten och bakpulver bildas koldioxid och ett salt. Vi håller för handen och gör så att koldioxiden stannar i kolven och häller över koldioxiden över ljuset som står i en bägare. Och eftersom koldioxid är tungt faller det ner över ljuset och liksom trycker bort syret så det inte kan nå lågan, och släcker ljuset eftersom eld behöver syre. Ättikan vi hade skyndade bara på reaktionen mellan vattnet och bakpulvret. Det som gör denna rimligt är att man vet att koldioxid släcker eld genom brandsläckare osv, att koldioxid går att hälla eftersom de är ganska tungt. Skulle man få en lätt gas skulle den kanske av ACn åka ut i luften och inte ner mot ljuset. Man kan förbättra experimentet genom att hälla i kalkvatten i blandningen för att säkerställa att det är koldioxid som bildats. Man kan testa om det går att släcka eld med andra gaser än koldioxid.
tisdag 25 oktober 2016
Periodiska systemet
Bakgrund
Grundaren av Periodiska systemet är ryssen Mendelejev. Han började göra ett schema för olika atomer och grundämnen under 1800-talet. Då kunde man inte fylla i alla grundämnen, men nu har man fyllt i nästan alla hålen som Mendelejev inte fyllde.
Allmänt
Periodiska systemet är som en tabell av grundämnen som har olika kemiska förkortningar som te.x He och H. Grundämnena är indelade i 2 större grupper, och sedan mindre grupper utefter de 2 större. De 2 större grupperna är icke-metaller som Väte och Helium, och metaller, som Litium och Aluminium. De andra grupperna kallas undergrupper, de grupperna är te.x Ädelgaser som Helium och Neon, och Alkalimetaller som Natrium och Kalium. I gruppen har ämnena liknande egenskaper, och de har samma antal valenselektroner i yttre skalet. Grundämnena är också indelade i perioder, som är de vågräta raderna. Det betyder att de ämnena har lika många elektronskal, dvs samma som periodens skal. Man har funnit 91 grundämnen och framställt några till i laboratorium. Atommassan utges också för varje atomslag, i enheten u (atommassenheter). Det finns 18 grupper och 7 perioder.
Undergrupperna
Alkalimetaller: ämnena i grupp 1 (längst till vänster i periodiska systemet) reagerar lätt med andra ämnen eftersom de gärna vill lämna ifrån sig en elektron som gärna går ihop med halogenerna. Ämnena i denna grupp har bara en valenselektron. Vanliga alkalimetaller är Litium, Natrium och Kalium. (Li, Na, K)
De alkaliska jordartsmetallerna: ämnena i grupp 2 (näst längst till vänster) reagerar lätt med andra ämnen eftersom vill också lämna ifrån sig en atom och reagerar gärna med halogenerna. Ämnena i denna grupp har 2 valenselektroner. Vanliga alkaliska jordartsmetaller är Beryllium, Magnesium och Kalcium (Be, Mg, Ca)
Halogener: ämnena i grupp 17 reagerar lätt med andra ämnen eftersom de gärna tar till sig en elektron av andra ämnen. De går gärna ihop med Akalimetallerna. Ämnena i denna grupp har 7 valenselektroner. Vanliga halogener är klor och fluor. (F, CI)
Ädelgaser: ämnena i grupp 18 är stabila ämnen som inte reagerar med andra ämnen eftersom de har fullt med elektroner i sitt yttersta skal. När en atom fyllt sina skal kallas det att den har ädelgasstruktur. Ämnena har i denna grupp har inga valenselektroner, för de har fullt i sitt yttersta skal. Vanliga ädelgaser är helium, neon och argon. (H, Ne, Ar)
Det finns mera undergrupper, som hittas på bilden nedan, som inte är lika vanliga och det finns mindre av de av atomerna.
No boken vi hade på lektionen.
torsdag 20 oktober 2016
torsdag 13 oktober 2016
Slavhandeln
1.
Bakgrunden till svart slavhandel var att
européerna ville ha en arbetskraft till kolonierna i Amerika. De ville inte
själva gå och plocka, och detta var innan maskinerna kom. Det var Afrikanska slavhandlare som
tillfångatog afrikaner och bytte/sålde med européerna mot sprit, vapen och
kläder. De fångade ibland slavarna efter krig mellan olika folkgrupper. Slavarna
skickades sedan med båt över atlanten till amerika. De packades som sillar,
förhållandena var alltså omänskliga.
Slavarna hade inga rättighäter och behandlades därför sämre än djur.
Slavarna arbetade sedan i amerika i kolonierna och tobaken, sockret och
bomullen som odlats skickades sedan över till Europa.
2.
Den var som mest intensiv 1740-1810.
Världsdelarna som ingick i slavhandeln var Europa, Afrika och Amerika. Den var
som mest intensiv då eftersom det var då engelsmännen och europeérna tjänade
mest pengar på detta. Det var också vid denna tid som mest slavar fraktades
från Afrika till Amerika. Det var omkring 60000 slavar som fraktades till Amerika
och ut i kolonierna.
3.
För lätt arbetskraft. De tyckte inte om catt gå
runt själva på åkern och plocka bomullen, tobaken och sockret. Detta var innan
maskinerna kom.
4.
De såg sig bättre än de svarta för att de var
snyggare klädda, hade mera egendomar och var bättre på nästan alla sätt tyckte
man då.
5.
Man förbjöd slaveriet för att man fick idéer om
liberalismen i Europa och i kolonierna. I Amerika förbjöds slaveriet inte
förräns efter inbördeskriget i amerika. 1861-1865. Liberalismen spreds under
upplysningen, av upplysningsfilosoferna. Jag tror också folk började fatta att
detta inte fungerade, att ha slavar förevigt. Man fattade nog också att
slavarna också var människor, fast med annan hudfärg.
6.
De afrikanska slavarna överlevde de tropiska
sjukdomarna bättre och de dog inte i mängder, som de vita och indianerna
gjorde. De afrikanska slavarna fanns det betydligt mycket mer av, så om en slav
dog i de fruktansvärda förhållandena som det var i kolonierna så tyckte de vita
att det fanns alltid mer slavar att hämta i Afrika.
7.
Konsekvenser:
·
Det blev en stor Afrikansk befolkning i USA och
i övriga Amerika. Det ledde till att det blev en ny befolkning i USA, om svarta
och vita fick barn.
·
Efter slavhandeln och trianhelhandelns slut blev
Amerika och Europa speciellt förmögna och de fick en ledande roll i
världsekonomin.
·
Detta ledde också till att ”världen binds
samman”. Kontinenterna hade innan detta varit ganska avskilda och de hade ingen
vidare kommunikation med varandra. Man började nu samarbeta och sprida idéer.
·
Världen fick ett stort lidande, främst i afrika.
Detta ledde nog till revolutioner i många länder.
·
Liberalismen fick spridning och man tanken om
frihet spreds över nästan hela världen. Man avskaffade då triangelhandeln och
slavhandeln och slavhandel och slaveri förbjöds sedan.
8.
Samhället kan fortfarande vara indelat, så att
svarta människor behandlas sämre än vita precis som slavhandeln på 1600-talet.
Det förekommer inte lika mycket slaveri idag som då dock.
9.
Nu är slavhandeln inte lika brutal, och nu har
nog slavarna rättigheter. Nu är slavarna mer sexslavar och annat, då var det
mest för pengarnas skull och för att få hem varor som socker, tobak och bomull
hem till Europa.
10. Eftersom slavhandeln är förbjuden nu, så
kommer det sluta efter en längre tid framåt tror jag. Fast det kommer ändå
finnas ”typer” av slaveri, som att föräldrarna tvingar en plocka ur
diskmaskinen. Man kan också arbeta
förebyggande i te.x skolorna och hemmen, och lära ut att detta med slaveri är
olagligt. Detta tror jag för att först var slaveri tillåtet, sedan blev det
förbjödet efter liberalismen och sedan har man minskat. Minskat och minskat på
det.
11. Jag
tycker att slavhandeln är rent utsagt idiotisk och brutal. Just att tjäna
pengar på att rent ut sagt döda folk och låta dem lida. ”Det finns alltid mer
att hämta” är ett tecken på att man behandlade slavar, människor, som varor,
sämre än djur.
onsdag 5 oktober 2016
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)