onsdag 4 november 2015

Sagor

                                        Sagor
Den svarta häxan och den svarta katten skulle flyga till Blåkulla med en kvast i månskenet. Häxan hade jättemycket vårtor i ansiktet, och katten hade gula och lysande ögon. Medan häxan flög på sin långa träkvast, så petade hon ner den svarta katten från kvasten med en stav och skrek: ”Du suger, hejdå svarta kattjeavel”. När den svarta och vårtiga häxan kommit fram till Blåkulla så var det hundratals andra häxor där redan. Hon gick fram till alla och petade de andra häxorna med sin kvast. Hon sa lite retsamt: ’’Peta med staven’’. Alla häxor undrade vad den svarta och vårtiga häxan höll på med, men det fick dem aldrig svar på för alla häxor började göra så också.
Alla häxor i hela Blåkulla åkte runt på sina kvastar och skrek: ’’Peta med staven’’. De åkte sedan till den ’’riktiga’’ världen och petar varandra och andra med sina stavar.
PETA MED STAVEN//Viktor


fredag 16 oktober 2015

Svampar Biologi
Minns du?
1.   Vissa svampar kan man äta, och är därför närorikt. Svamparna kan även bryta ner döda växter och djur. Som te.x alla löv som blir på hösten.
2.   De kan även sätta sig på undersidan av foten. Det är fotsvamp. De kan även sätta sig på levande träd och deras trädstammar och suga ur näring. De kan också nästan döda människor om vi råkar äta det.
3.   Det är fruktkroppen vi plockar och oftast äter. Själva svampen lever i långa trådar under marken. Dessa trådar kallas mycel, de kan leva över 100 år. Om man tar en kvadratmeter ner i marken som en kub. Det kan finnas trådar som skulle räcka 2 varv runt jordklotet.
4.   (på papper)
5.   Jäst gör så att degen jäser, den blir luftigare. Sen när man knådar den om man ska göra nå med den så blir den kompaktare.
6.   Vissa svampar är parasiter. Dom tar näring direkt från andra levande organismer. Dom svamparna kallas te.x honungsskivling eller tickor.
7.   Kantareller och Champinjoner.
8.   Flugsvampen och Spindelskivlingar.
9.   En svamp som en snigel varit och ätit på är inte alltid fullt ätlig för oss eftersom den verkar inte vara påverkad av giftet. Men en kantarell kan vi ändå äta eftersom den är ätlig för oss.
10.           Vitt ludd skulle kunna vara mögel. Kulmögel med svarta prickar som växer på det vita luddet. Det är sporer i de svarta prickarna och därför kan de sprida sig med vinden.
11.           De kan ta näring från döda organismer (nedbrytare). De kan ta näring från levande organismer (parasiter). De kan samarbeta med levande växter, Mykhorizza. Svampen får näring från växtens gröna delar, och växten får snabbare tillväxt.
12.           Det finns skorplavar, Bladlavar och Busklavar. Skorplavarna kan sitta hårt fast på en sten. Den är oftast torr. Bladlaven sticker upp från underlaget. Busklaven hänger ner från grenar från buskar eller träd.
Förstår du?




tisdag 13 oktober 2015

Biologi naturen

Skägglav
Kännetecken: Den här laven hittar du endast i rena skogar, inte nära föroreningar. Den hänger ner från träd, på stammen och grenen.  Som man hör på namnet så liknar den skägg. Skägget är grått och kan bli 40 cm lång. När vi var ute i skogen så såg jag att skägglaven var grå, och att den liknar skägg.


Användning: Skägglaven är viktig för att föda upp renar, ekorrar använder den för att bygga upp sina bon och den kan användas för att färga garn.


Förökning: Som alla andra lavar så förökar sig skägglaven med vinden och luften. Den behöver vatten och den får  näring av luften.



En
Kännetecken: Trädet En är en upprätt barrväxt. Barren sitter tre och tre i kransar på trädet. I norra sverige så är trädet mera krypande och busklik. Som utplattad. I södra Sverige är den mer upprätt, och kan bli 6 meter lång. Den ser ut som en pelare. Den står oftast själv. Alltså att det inte är så många andra enar runt om kring den. Den står i barr och lövskogar.


Användning: Enbären som växer på grenarna runt barren kan användas till mat och kryddning. Rökning av olika kött.

Förökning: Pollineringen sker på senvåren och försommaren. Honorganet utvecklas till en klotformad, grön bärkottar (enbären). När den utvecklats mera så blir bärkottarna svarta och ger ut en frisk doftande lukt.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/en

Husmossa
Kännetecken: Husmossan är en av våra vanligaste växter i Sverige. Den är vanligast i barrskogar som inte är för torra.
Man kan se hur gammal husmossan är, desto mera våningar det finns på den desto äldre är den. Man känner mest igen den från sidan på skotten som växer upp från den gröna mossan.

Användning: Förr användes den för att täta väggar, men nu används den. Men nu tror jag att den inte används till något annat än att se fin ut i skogen.

Förökning: Om man skulle öppna en ett skott som växer på mossan så ser man att det ligger massor av sporer i skottet. Den sprids så, med vinden.

Källor: http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/mossor/husmossanenvanligskogsmossa.1691.html



tisdag 29 september 2015

Ordning i myllret

Ordning i myllret
Minns du?
1.     Växa, föröka sig, äta, dricka och andas.
2.     En organism är en levande varelse (ett djur samt växt osv)
3.     A) ett toffeldjur har 1 cell, de klarar sig med en cell.
B) 100 000 miljarder celler finns det i en människas kropp.
       4.  I alla sorters celler finns det: cellplasma och cellmembran.
       5. I växtcellen finns det klorofyllkorn och cellsaftrum.
       6. Bakteriecellen är mindre än de andra cellerna.
       7. Linné delade in växterna i ett sexualsystem, han delade in dom i pistill (honorgan)      
           och ståndare (hanorgan).
        8. a) flora b)fauna
        9. Panthera är släktnamnet
      10. En liger är en blandning mellan en tiger och ett lejon. En liger kan i sint tu inte få    
             ett barn  med en tiger eller lejon
Förstår du?
1.
2. Alla forskare förstår varandra bättre om allt är på latin.
3. En art är en art om 2 djur kan få barn med varandra, och i sin tu få barn osv.
4. En åsna och en häst är inte samma art för att de kan inte få barn med varandra.
5. Alla har olika åsikter om hur de ska delas in.
6. Linné trodde att det var gud som skapat alla de olika arterna, men darwin trodde att de olika arterna utvecklas efter miljön. Te.x vad de äter.

7. Den visar hur det blir till olika nya växter efter den linnéanska rangordningen.
RIP MINA KNIVAR I CS :((((

onsdag 23 september 2015

 
Personliga mål i Studieteknik.

Namn: Viktor A                                                             Klass: 7B

Jag behöver bli bättre på att: Anteckna så att jag lär mig mera i alla ämnen. Vill nå A i allt.

Varför är det svårt? Jag har aldrig tränat på det, träning ger färdighet.

Jag kan bli bättre på detta genom att: Träna mera på att anteckna

Jag ska: Träna på att anteckna, och när jag kan det fortsätta med det.


Återkoppling: