Boktipset av Bert Babyface

Handling: Boken Bert Babyface handlar om Bert som ska hälsa på sin rika farbror Janne i New York. Berts flickvän hemma i Sverige är orolig att Bert ska hitta någon sötare tjej i USA.

Hemma i Öreskoga, blir Berts pappa väldigt orolig och nervös när han börjar packa, han beter sig väldigt pinsamt och konstigt. På flygplatsen beter sig hans pappa ännu konstigare än vanligt, han vägrar samarbete och det är som att han vill att han inte ska fara dit alls.

Väl i New York kommer farbror Janne och hans flickvän Cynthia och hämtar honom på flygplatsen. De kör hem till Jannes lägenhet med bästa utsikten över New York. De går ut och äter god mat och Bert börjar tänka väldigt mycket om inte Janne är hans riktiga pappa. 

Janne börjar sedan bete sig konstigt också, han får mycket jobb och en kväll råkar han i fyllo berätta lite om Berts pappa som han egentligen inte borde. Bert börjar då sakna hans riktiga pappa mer och mer och vill nästan hem. 

När Janne och Cynthia gjorde annat en kväll var Bert ute och träffade en kille i samma ålder vid namn Kevin. Bert får träffa Kevins gäng och den supersöta tjejen Sugar. 

Varför du ska läsa denna bok: Berts Babyface är en rolig bok som har ganska höga betyg av många kända tidningar i Sverige. Den är skriven av Sören Olsson och Anders Jacobsson som gjort andra roliga ungdomsböcker som Sune och Håkan Bråkan. Jag gillade boken eftersom den handlar om sånna i min ålder, som gör ungefär samma saker så jag rekommenderar denna bok för 10-15 åringar. Boken är inte lättläst men inte svårläst heller, många sidor men mindre ord på varje sida som kan vara skönt om man inte är proffsläsare. När man läser denna bok man också ”se” hur personerna i boken ser ut utan bilder. Det är också lätt att se personernas reaktioner om vad de gör, det är bra för att man får se vad de tänker och tycker. 

Läsdagbok uppg 5

Bert babyface

Författarbeskrivning

De 2st författarna till Bert Babyface är Sören Olsson och Anders Jacobsson. Sören och Anders är kusiner och de kommer från Sverige. Sören har brun rött, krulligt hår och blåa ögon. Anders har blont stripigt hår, glasögon och blåa ögon. De 2 har skrivit många ungdomsböcker som Sune, Bert och Håkan Bråkan. De har också skrivit många tv-serie manus. Deras Bert och Sune böcker har stor utspridning över nästan hela europa och USA. Kusinerna har även skapat musik under namnet Hemliga Byrån där deras mest kända låt är ”hej, hej, hemskt mycket hej”. Båda av dem är mycket intresserade av musik. Deras historia började när Anders sökte till en högstudieutbildande skola i Örebro, fast de var helt ovetande att Sören hade sökt till en likadan skola i närheten. Anders började skriva på Suneböckerna efteråt att han hade jobbat på ett dagis där han fått mer kunskap om barn och ungdomars känslor och vad de tycker om saker. De började då skriva på ungdomsböcker tillsammans och nu är dem kända i hela Sverige. Efteråt de hade skrivit 3 Suneböcker ville de ”lämna” sune och börja på en ny kille i Öreskoga, Bert. Deras Bert är en dagboksskrivande kille som berättar om sitt liv och vad han tycker om saker och ting. I berts första betraktelser, den första boken, börjar han som en 12 årig pojke. 

Läsdagbok uppg 5

Bert Babyface

Bert Babyface utspelar sig i nutid, alltså i det tidiga 2000- talet. Det vet jag eftersom det finns inga ”nya saker” i boken som jag aldrig hört/sett. Ett till exempel på att det är nutid är att Berts pappa i boken har en Volvo, som släpptes under det tidiga 2000-talet. Jag vet också att Bert böckerna släpptes från 1987-1999 och mycket har inte förändrats, förutom att allting blir modernare. Man märker dock inte om tiden boken utspelar sig 2000 eller 2001. Boken utspelar sig det mesta i New York eftersom boken handlar om Bert och hans resa dit. I bokens början är han i Sverige, i Öreskoga.

Läsdagbok uppg 4

Bert Babyface

Huvudperson är Bert eftersom i boken får man endast veta hans tankar, man får veta allt han gör och vad han säger. Han skriver ju om sitt liv i ”dagboken” och man får veta vad hans problem med livet, man följer även Bert hela tiden, så man lämnar aldrig honom och går över till vad te.x Åke gör/säger/tycker. 

Fokalisatorn i boken är Bert därför att Bert är berättaren eftersom det är han som skriver i sin ”dagbok”. Det är inte motsatsen, heterodiegetisk, som befinner sig på en annan position än i berättelsen men ändå är den som berättar. 

Antagonistenerna i boken är hans flickvän, hans finnar, pappa och mycket mer som han stöter på. Hans finnar ett motstånd eftersom han hatar finnar och att de bara är onödiga att ha. Hans flickvän är ett motstånd då och då när hon bara är jobbig och hotar Bert med skilsmässa osv. Hans pappa vill Bert bara slippa eftersom han är pinsam hemma och på flygplatsen. Bert funderar då om hans pappa verkligen är hans pappa. Bert har ingen ”riktig” fiende som han hatar och som han alltid fajtas med, det är inte heller samma i varje bok, utan det varierar från bok till bok och från 12 år och 17 år. 

Läsdagbok uppg 3

Berättarperspektiv: Bert Babyface har berättarperspektivet 1:a person eftersom boken är en dagbok som Bert skriver i. Han skriver alltså om sitt liv i "jag" form. Ett exempel: "Jag sitter på på toaletten på flygplatsen"

Tempus/tid: Bert Babyface är både dåtid och nutid eftersom ibland skriver han om en händelse som inträffade tidigare på dagen och ibland skriver han vad han gör just då. Exempel på dåtid: ”Idag var jag och badade med Åke och Lill-Erik”. Exempel på nutid: ” Jag sitter på flygplatstoaletten och väntar på planet”

Vetande: Berättarpersonen är Bert (huvudpersonen) och han vet allt vad han tänker eftersom det är en dagbok om hans liv. Han vet inte vad hans kompisar tänker. Berättarpersonen är alltså begränsad. Exempel: ”Jag bjöd alla på glass, Lill-Erik tog piccolo, Åke tog en hallonbåt osv”.

Man får då inte veta varför de just tar de glassarna. Men man får höra Berts tankar om vilken glass han tar. 

Läs dagbok uppg 2

Bert Babyface har genren komedi och det är en ungdomsbok. Det är också en kärleksroman.

Ungdomsbok: Det är en ungdomsbok eftersom den handlar om en 15 årig pojke som lever sitt liv i en lägenhet utanför Stockholm. Där bor han med sin mamma och pappa. Han går i skolan 5 dagar i veckan och är ledig 2. På sommarlovet ska han flyga helt sig och hälsa på sin farbror i NewYork. Där får han leva livet på riktigt enligt honom. Han upplever kärlek och skratt fast även sorg och ilska. Han lever alltså som en helt vanlig och mänsklig pojke på 2000- talet. Det är främst en ungdomsbok eftersom Bert går igenom puberteten som alla går igenom

Komedi: Det är en komedibok eftersom den är allmänt rolig i alla situationer. Bert och hans kompisar drar vitsar, experimenterar med allt från grodor till hästbajs. Den är också rolig eftersom allting i den är så typiskt för vanliga livet, te.x att Berts pappa tar ledigt från jobbet för att hjälpa han att packa inför resan. 

Kärleksroman: Det är en kärleksroman eftersom i boken är Bert tillsammans med någon. Bert gör sedan slut och sen skaffar han en ny tjej. Det är så i nästan varje bok. 

12,13 och utmaningen 2 NO- boken

Minns du?

12. Kolatomer fångas upp av växterna genom bladens klyvöppningarna. Det är i växtens klorofyll som kolatomerna omvandlas till socker och syre. Klorofyllet behöver dock solljus och vatten för att göra detta. Det är växtens blad som tar upp solenergin (genom klorofyllet i bladet) och vattnet tas upp av växtens rötter från jorden. När växten har allt den behöver kan den göra om kolatomerna till socker. Sockret lyckas växten sedan göra om till fett, proteiner och cellulosa som vi människor och djur behöver. 

Såhär ser processen ut:

Växten tar upp kolatomer genom klyvöppningarna i bladen.

Klorofyllet tar hand om kolatomerna och omvandlar dem till socker och syre genom vatten och solenergin.

I växten tas sockret upp och omvandlar det till bl.a fetter, proteiner och cellulosa som vi människor och djur behöver. 

De växtätande djuren äter upp växterna som gjort denna process (fotosyntesen) och den får i sig alla de ämnena den behöver i cellerna. 

När vi människor och djur dör far kolatomerna som vi fått i oss ner i jorden genom nedbrytare som bryter ned våra kroppar och celler. (ex på nedbrytare är bakterier och vissa svampar) 

I jorden kan sedan nya växter få i sig kolatomerna som vi en gång hade. 

Denna process kallas fotosyntesen.

13.  Kväve är ett näringsämne som alla organismer behöver för att fungera. Luften består av ca 80% kväveatomer. Men varken växter eller djur/människor kan ta upp kvävet och göra det till något nödvändigt. Bara cyanobakterier i vattnet (alger osv) och kvävefixerande organismer i marken kan ta upp kvävet i luften. 

Djur på land får i sig kvävet genom de kvävefixerade växterna som finns i marken te.x Rhizobium. De kan bl.a ta in kvävet vid nederbörd. Regnet tar då med sig kväveoxid ner i marken som har bildats genom blixturladdningar och Rhizobium kan då ta upp kvävet och göra det till kvävesalter. Det kvävesaltet tar växter upp och växtätande djur kan äta växten. Sen äter rovdjuren/människorna upp djuret och de får i sig kvävet. När djuren som fått i sig kvävet så bryts kroppen ner av nedbrytare och en del av kvävet far ut i luften igen. Den andra delen far ner i jorden med nederbörden och växter tar upp det igen. Då har ett kretslopp bildats. 

Djur i vattnet får i sig kvävet genom cyanobakterierna i vattnet. Cyanobakterierna producerar som mest kväve när det är hög fosfor halt i vattnet och högre kvävehalt. Det ska även vara varmt väder. Fiskar får i sig de genom deras munnar och gälarna (främst de minsta fiskarna). Större fiskar äter de små och får i sig kvävet. När fiskarna som har kvävet i sig dör så förmultnar fiskarna av nedbrytare och kvävet följer strömmen i vattnet. Cyanobakterierna kan ta upp kvävet och någon fisk tar upp cyanobakterierna. 

Utmaningen 2

1. Koldioxiden finns i luften. Den bildas av bl.a bilavgaser. En växt tar in koldioxiden genom sina klyvöppningar i bladen. I bladet tar klorofyllet hand om koldioxiden och gör om det till syre, glukos och stärkelse. Ett djur kan äta växten och sedan dö. Då bryts kroppen ner av nedbrytare och en del koldioxid far ut i luften med hjälp av vinden. 

2. Den andra delen far ner i marken med hjälp av bl.a nederbörden. Den kan då ligga i marken i 1289312 år och bli fossilt bränsle. När den då grävs upp och sedan tas till fabriker som tillverkar bl.a olja och då frigörs koldioxid. 

4. Ett djur/människa kan andas in syret och sedan andas man ut koldioxid.