Periodiska systemet

Bakgrund

Grundaren av Periodiska systemet är ryssen Mendelejev. Han började göra ett schema för olika atomer och grundämnen under 1800-talet. Då kunde man inte fylla i alla grundämnen, men nu har man fyllt i nästan alla hålen som Mendelejev inte fyllde. 

Allmänt

Periodiska systemet är som en tabell av grundämnen som har olika kemiska förkortningar som te.x He och H. Grundämnena är indelade i 2 större grupper, och sedan mindre grupper utefter de 2 större. De 2 större grupperna är icke-metaller som Väte och Helium, och metaller, som Litium och Aluminium. De andra grupperna kallas undergrupper, de grupperna är te.x Ädelgaser som Helium och Neon, och Alkalimetaller som Natrium och Kalium. I gruppen har ämnena liknande egenskaper, och de har samma antal valenselektroner i yttre skalet. Grundämnena är också indelade i perioder, som är de vågräta raderna. Det betyder att de ämnena har lika många elektronskal, dvs samma som periodens skal. Man har funnit 91 grundämnen och framställt några till i laboratorium. Atommassan utges också för varje atomslag, i enheten u (atommassenheter). Det finns 18 grupper och 7 perioder. 

Undergrupperna

Alkalimetaller: ämnena i grupp 1 (längst till vänster i periodiska systemet) reagerar lätt med andra ämnen eftersom de gärna vill lämna ifrån sig en elektron som gärna går ihop med halogenerna. Ämnena i denna grupp har bara en valenselektron. Vanliga alkalimetaller är Litium, Natrium och Kalium. (Li, Na, K)

De alkaliska jordartsmetallerna: ämnena i grupp 2 (näst längst till vänster) reagerar lätt med andra ämnen eftersom vill också lämna ifrån sig en atom och reagerar gärna med halogenerna. Ämnena i denna grupp har 2 valenselektroner. Vanliga alkaliska jordartsmetaller är Beryllium, Magnesium och Kalcium (Be, Mg, Ca)

Halogener: ämnena i grupp 17  reagerar lätt med andra ämnen eftersom de gärna tar till sig en elektron av andra ämnen. De går gärna ihop med Akalimetallerna. Ämnena i denna grupp har 7 valenselektroner. Vanliga halogener är klor och fluor. (F, CI) 

Ädelgaser: ämnena i grupp 18 är stabila ämnen som inte reagerar med andra ämnen eftersom de har fullt med elektroner i sitt yttersta skal. När en atom fyllt sina skal kallas det att den har ädelgasstruktur. Ämnena har i denna grupp har inga valenselektroner, för de har fullt i sitt yttersta skal. Vanliga ädelgaser är helium, neon och argon. (H, Ne, Ar) 

Det finns mera undergrupper, som hittas på bilden nedan, som inte är lika vanliga och det finns mindre av de av atomerna. 

Källhanvisning: http://nojonas.skolbloggen.se/files/2012/03/Sammanfattning-bindningar.pdf

http://www.ptable.com/?lang=sv

No boken vi hade på lektionen.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Periodiska_systemet

Genomgångar 

10.

Syre = O

Koppar = Cu

Flour = F

Järn = Fe

Väte = H

Kol = C

                   (Nedsänkt 2 på alla)

11. diväteoxid = H2O

Koldioxid= Co2

Syre = O2

13. 

N2 = 2 st kväve

CO= 2 st, Kol och Syre

H2CO3= 6 st, 2 väte, 1 kol och 3 syre. 

Slavhandeln

1.     Bakgrunden till svart slavhandel var att européerna ville ha en arbetskraft till kolonierna i Amerika. De ville inte själva gå och plocka, och detta var innan maskinerna kom.  Det var Afrikanska slavhandlare som tillfångatog afrikaner och bytte/sålde med européerna mot sprit, vapen och kläder. De fångade ibland slavarna efter krig mellan olika folkgrupper. Slavarna skickades sedan med båt över atlanten till amerika. De packades som sillar, förhållandena var alltså omänskliga.  Slavarna hade inga rättighäter och behandlades därför sämre än djur. Slavarna arbetade sedan i amerika i kolonierna och tobaken, sockret och bomullen som odlats skickades sedan över till Europa.

                                                                                                                          

2.     Den var som mest intensiv 1740-1810. Världsdelarna som ingick i slavhandeln var Europa, Afrika och Amerika. Den var som mest intensiv då eftersom det var då engelsmännen och europeérna tjänade mest pengar på detta. Det var också vid denna tid som mest slavar fraktades från Afrika till Amerika. Det var omkring 60000 slavar som fraktades till Amerika och ut i kolonierna.

3.     För lätt arbetskraft. De tyckte inte om catt gå runt själva på åkern och plocka bomullen, tobaken och sockret. Detta var innan maskinerna kom.

4.     De såg sig bättre än de svarta för att de var snyggare klädda, hade mera egendomar och var bättre på nästan alla sätt tyckte man då.

5.     Man förbjöd slaveriet för att man fick idéer om liberalismen i Europa och i kolonierna. I Amerika förbjöds slaveriet inte förräns efter inbördeskriget i amerika. 1861-1865. Liberalismen spreds under upplysningen, av upplysningsfilosoferna. Jag tror också folk började fatta att detta inte fungerade, att ha slavar förevigt. Man fattade nog också att slavarna också var människor, fast med annan hudfärg.

6.     De afrikanska slavarna överlevde de tropiska sjukdomarna bättre och de dog inte i mängder, som de vita och indianerna gjorde. De afrikanska slavarna fanns det betydligt mycket mer av, så om en slav dog i de fruktansvärda förhållandena som det var i kolonierna så tyckte de vita att det fanns alltid mer slavar att hämta i Afrika.

7.     Konsekvenser:

·      Det blev en stor Afrikansk befolkning i USA och i övriga Amerika. Det ledde till att det blev en ny befolkning i USA, om svarta och vita fick barn.

·      Efter slavhandeln och trianhelhandelns slut blev Amerika och Europa speciellt förmögna och de fick en ledande roll i världsekonomin.

·      Detta ledde också till att ”världen binds samman”. Kontinenterna hade innan detta varit ganska avskilda och de hade ingen vidare kommunikation med varandra. Man började nu samarbeta och sprida idéer.

·      Världen fick ett stort lidande, främst i afrika. Detta ledde nog till revolutioner i många länder.

·      Liberalismen fick spridning och man tanken om frihet spreds över nästan hela världen. Man avskaffade då triangelhandeln och slavhandeln och slavhandel och slaveri förbjöds sedan.

8.     Samhället kan fortfarande vara indelat, så att svarta människor behandlas sämre än vita precis som slavhandeln på 1600-talet. Det förekommer inte lika mycket slaveri idag som då dock.

9.     Nu är slavhandeln inte lika brutal, och nu har nog slavarna rättigheter. Nu är slavarna mer sexslavar och annat, då var det mest för pengarnas skull och för att få hem varor som socker, tobak och bomull hem till Europa.

10.  Eftersom slavhandeln är förbjuden nu, så kommer det sluta efter en längre tid framåt tror jag. Fast det kommer ändå finnas ”typer” av slaveri, som att föräldrarna tvingar en plocka ur diskmaskinen.  Man kan också arbeta förebyggande i te.x skolorna och hemmen, och lära ut att detta med slaveri är olagligt. Detta tror jag för att först var slaveri tillåtet, sedan blev det förbjödet efter liberalismen och sedan har man minskat. Minskat och minskat på det.

11. Jag tycker att slavhandeln är rent utsagt idiotisk och brutal. Just att tjäna pengar på att rent ut sagt döda folk och låta dem lida. ”Det finns alltid mer att hämta” är ett tecken på att man behandlade slavar, människor, som varor, sämre än djur.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/slaveri/slavhandeln-%C3%B6ver-atlanten

http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/nya-tiden/slaveri-och-triangelhandel#

http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/slaveriet-och-triangelhandeln-del-3-livet-som-slav

https://www.youtube.com/watch?v=N5Xz8RaJZGE

http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/110118/ce44d432d79d6661a45c83c34de61cb3/Slaveri%20d%C3%A5%20och%20nu,%20tidningen,%20tillgnglighetsversion.pdf

kkkkkkkkkkk

It's ya boi, skinny penis

Olika friktion på olika underlag 

Syfte: 

 Jag ska ta reda på hur friktionen ändras på olika ytor och underlag med samma föremål.

Hypotes: De olika ytornas friktion (1 mest friktion 5 minst friktion).

Dataväskan har mest friktion eftersom ytan på den är av tyg och den är mjuk. Det gör att masonitskivan skär ner i materialet och saktar ner rörelsen. 

Betongmuren runt basketplan eftersom ytan är ojämn. Den är hård och knottrig.

Den torra diskbänken, eftersom metall och plåt saktar ner mycket, ytan är också smutsig. 

Plastgolvet i klassrummet är smutsigt, men det är av plast och är en väldigt jämn yta. 

Minst friktion har skolmatsalsborden, för de har en lackad trä yta som är jämn. Föremålet glider över ytan. 

Metod: Jag ska dra föremålet på de olika ytorna med en dynamometer och se hur mycket kraft jag behöver för att dra föremålet.

Jag fäster dynamometern som på bilden nedan, i handtaget. 

Jag drar föremålet med dynamometern mot mig i en jämn takt. 

När pilen på dynamometern är hyfsat stilla läser jag av hur mycket kraft det behövdes för att dra trälådan på de olika underlagen. 

På så sätt kan jag se vilken yta som har mest friktion och minst friktion.  

Material:

Dynamometer upp till 5N 

En trälåda med masonitskiva som botten, 5,5N, 540,1 gram. 

De olika ytorna att dra föremålet på:

Betongmuren vid basketplan

Dataväska

Bord (skolmatsalsborden)

Torr diskbänk av rostfritt stål 

Plastgolv i klassrum.

Resultat: 

På dataväskan drog jag trälådan mot mig, det var överlägset tyngst på dataväskan. Det krävdes 4.5 Newton.

På betongmuren drog jag trälådan på samma sätt, fast lådan fastnade då och då men jag hittade en jämn rytm till sist. Det krävdes 3N.

På det smutsiga plastgolvet krävdes det 2.5N för att flytta föremålet. Jag  drog föremålet mot mig på golvet i sittande ställning.

På den torra diskbänken krävdes det 1.5N, den hade rostfritt stål. Jag drog i sidled tills jag hittade en jämn takt.  

På det lackade bordet behövdes 1.4N, det var den yta med minst friktion. Lacken och den släta ytan gjorde att föremålet nästan svävade på ytan. 

Tabellresultat:

Slutsats: 

Varför just dataväskans yta hade mest friktion mot trälådan var för att masonitskivan fastnade med den väldigt rispiga bottnen mot den mjuka tygväskan. Lådan hade precis lika mycket tryck ned mot underlaget, och hela lådans bottnen hade kontakt med tygväskan. Det var för att masoniten är som stickor, som skar ner i tygväskan och rörelsen saktades ner enormt mycket. Det var därför som det var massor med stickor kvar i väskan efter att jag mätt klart friktionen. Det är precis samma som att vi skulle dra våran fot mot en ohyvlad och olackad träbit, det blir stickor i våran hud. I de andra underlagen kunde inte masonitskivan skära ner på samma sätt, eftersom tygväskan var det enda mjuka underlaget. 

Min hypotes stämde ganska bra, jag trodde dock inte att plastgolvet skulle ha mer friktion än en diskbänk av rostfritt stål. När jag tänker efter nu så visste ja inte att det golvet skulle vara ganska smutsigt, med mycket sand och smuts. Eller snarare, att smutset inte skulle påverka friktionen mellan golvet och lådan så mycket som det gjorde. Jag hade rätt att dataväskan skulle motverka masonitskivans rörelse mest, samma att betongmuren skulle sakta ned näst mest. Jag hade också rätt att skolmatsalsbordets lackade yta skulle sakta ner rörelsen minst. 

Erfarenheter som vi har användning av i vardagen är te.x vid skridskoåkning och racerkörning. Fast främsta är bilåkning, för att kunna bromsa och gasa måste däcken ha mycket friktion och kontakt med vägen. Det är bra att vägen är av asfalt, så det inte är helt jämn och slät som gör att däcken får mindre kontakt med vägen. Bilåkning är också en av de viktigaste faktorerna inom friktion. (enligt mig)

Friktion används för att göra värme. När 2 inte helt jämna ytor har kontakt med varandra, och rör sig, skapas värme. Vid te.x tändning av tändstickor dras svavlet på tändstickan mot tändsticksplånet på asken tänds tändstickan. Av elden sedan kan man göra en brasa för värme, laga mat, tända ljus. 

Man använder olika medel och smörjor för att friktionen ska bli mindre och man ska kunna glida längre i bl.a kullager. 

När man tävlar eller tränar i rodel vill man ha så lite friktion som möjligt för att skenorna inte ska skära ner så mycket i isen, men ändå ha grepp för att inte åka ur banan. 

När man åker skidor kan man sätta på olika vallor under på underdelen av skidorna, för att få extra grepp i uppförsbackar eller extra glid i nedförsbackar. 

Förbättringar

Att ha en bättre och mer kalibrerad dynamometer.

Alla gånger jag mätte friktionen kan jag gjort allting inomhus, för luftmotståndet. 

Förutsättningarna ska vara lika varje gång man mäter. Te.x att lika torrt på varje ställe man mäter. 

Mäta flera gånger för att få ett mer exakt resultat.