12,13 och utmaningen 2 NO- boken

Minns du?

12. Kolatomer fångas upp av växterna genom bladens klyvöppningarna. Det är i växtens klorofyll som kolatomerna omvandlas till socker och syre. Klorofyllet behöver dock solljus och vatten för att göra detta. Det är växtens blad som tar upp solenergin (genom klorofyllet i bladet) och vattnet tas upp av växtens rötter från jorden. När växten har allt den behöver kan den göra om kolatomerna till socker. Sockret lyckas växten sedan göra om till fett, proteiner och cellulosa som vi människor och djur behöver. 

Såhär ser processen ut:

Växten tar upp kolatomer genom klyvöppningarna i bladen.

Klorofyllet tar hand om kolatomerna och omvandlar dem till socker och syre genom vatten och solenergin.

I växten tas sockret upp och omvandlar det till bl.a fetter, proteiner och cellulosa som vi människor och djur behöver. 

De växtätande djuren äter upp växterna som gjort denna process (fotosyntesen) och den får i sig alla de ämnena den behöver i cellerna. 

När vi människor och djur dör far kolatomerna som vi fått i oss ner i jorden genom nedbrytare som bryter ned våra kroppar och celler. (ex på nedbrytare är bakterier och vissa svampar) 

I jorden kan sedan nya växter få i sig kolatomerna som vi en gång hade. 

Denna process kallas fotosyntesen.

13.  Kväve är ett näringsämne som alla organismer behöver för att fungera. Luften består av ca 80% kväveatomer. Men varken växter eller djur/människor kan ta upp kvävet och göra det till något nödvändigt. Bara cyanobakterier i vattnet (alger osv) och kvävefixerande organismer i marken kan ta upp kvävet i luften. 

Djur på land får i sig kvävet genom de kvävefixerade växterna som finns i marken te.x Rhizobium. De kan bl.a ta in kvävet vid nederbörd. Regnet tar då med sig kväveoxid ner i marken som har bildats genom blixturladdningar och Rhizobium kan då ta upp kvävet och göra det till kvävesalter. Det kvävesaltet tar växter upp och växtätande djur kan äta växten. Sen äter rovdjuren/människorna upp djuret och de får i sig kvävet. När djuren som fått i sig kvävet så bryts kroppen ner av nedbrytare och en del av kvävet far ut i luften igen. Den andra delen far ner i jorden med nederbörden och växter tar upp det igen. Då har ett kretslopp bildats. 

Djur i vattnet får i sig kvävet genom cyanobakterierna i vattnet. Cyanobakterierna producerar som mest kväve när det är hög fosfor halt i vattnet och högre kvävehalt. Det ska även vara varmt väder. Fiskar får i sig de genom deras munnar och gälarna (främst de minsta fiskarna). Större fiskar äter de små och får i sig kvävet. När fiskarna som har kvävet i sig dör så förmultnar fiskarna av nedbrytare och kvävet följer strömmen i vattnet. Cyanobakterierna kan ta upp kvävet och någon fisk tar upp cyanobakterierna. 

Utmaningen 2

1. Koldioxiden finns i luften. Den bildas av bl.a bilavgaser. En växt tar in koldioxiden genom sina klyvöppningar i bladen. I bladet tar klorofyllet hand om koldioxiden och gör om det till syre, glukos och stärkelse. Ett djur kan äta växten och sedan dö. Då bryts kroppen ner av nedbrytare och en del koldioxid far ut i luften med hjälp av vinden. 

2. Den andra delen far ner i marken med hjälp av bl.a nederbörden. Den kan då ligga i marken i 1289312 år och bli fossilt bränsle. När den då grävs upp och sedan tas till fabriker som tillverkar bl.a olja och då frigörs koldioxid. 

4. Ett djur/människa kan andas in syret och sedan andas man ut koldioxid.