tisdag 25 oktober 2016

Periodiska systemet

Bakgrund
Grundaren av Periodiska systemet är ryssen Mendelejev. Han började göra ett schema för olika atomer och grundämnen under 1800-talet. Då kunde man inte fylla i alla grundämnen, men nu har man fyllt i nästan alla hålen som Mendelejev inte fyllde. 

Allmänt
Periodiska systemet är som en tabell av grundämnen som har olika kemiska förkortningar som te.x He och H. Grundämnena är indelade i 2 större grupper, och sedan mindre grupper utefter de 2 större. De 2 större grupperna är icke-metaller som Väte och Helium, och metaller, som Litium och Aluminium. De andra grupperna kallas undergrupper, de grupperna är te.x Ädelgaser som Helium och Neon, och Alkalimetaller som Natrium och Kalium. I gruppen har ämnena liknande egenskaper, och de har samma antal valenselektroner i yttre skalet. Grundämnena är också indelade i perioder, som är de vågräta raderna. Det betyder att de ämnena har lika många elektronskal, dvs samma som periodens skal. Man har funnit 91 grundämnen och framställt några till i laboratorium. Atommassan utges också för varje atomslag, i enheten u (atommassenheter). Det finns 18 grupper och 7 perioder. 

Undergrupperna

Alkalimetaller: ämnena i grupp 1 (längst till vänster i periodiska systemet) reagerar lätt med andra ämnen eftersom de gärna vill lämna ifrån sig en elektron som gärna går ihop med halogenerna. Ämnena i denna grupp har bara en valenselektron. Vanliga alkalimetaller är Litium, Natrium och Kalium. (Li, Na, K)

De alkaliska jordartsmetallerna: ämnena i grupp 2 (näst längst till vänster) reagerar lätt med andra ämnen eftersom vill också lämna ifrån sig en atom och reagerar gärna med halogenerna. Ämnena i denna grupp har 2 valenselektroner. Vanliga alkaliska jordartsmetaller är Beryllium, Magnesium och Kalcium (Be, Mg, Ca)

Halogener: ämnena i grupp 17  reagerar lätt med andra ämnen eftersom de gärna tar till sig en elektron av andra ämnen. De går gärna ihop med Akalimetallerna. Ämnena i denna grupp har 7 valenselektroner. Vanliga halogener är klor och fluor. (F, CI) 

Ädelgaser: ämnena i grupp 18 är stabila ämnen som inte reagerar med andra ämnen eftersom de har fullt med elektroner i sitt yttersta skal. När en atom fyllt sina skal kallas det att den har ädelgasstruktur. Ämnena har i denna grupp har inga valenselektroner, för de har fullt i sitt yttersta skal. Vanliga ädelgaser är helium, neon och argon. (H, Ne, Ar) 

Det finns mera undergrupper, som hittas på bilden nedan, som inte är lika vanliga och det finns mindre av de av atomerna. 



No boken vi hade på lektionen.
Genomgångar 

torsdag 20 oktober 2016

10.
Syre = O
Koppar = Cu
Flour = F
Järn = Fe
Väte = H
Kol = C
                   (Nedsänkt 2 på alla)
11. diväteoxid = H2O
Koldioxid= Co2
Syre = O2

13. 
N2 = 2 st kväve
CO= 2 st, Kol och Syre
H2CO3= 6 st, 2 väte, 1 kol och 3 syre. 




torsdag 13 oktober 2016

Slavhandeln

1.     Bakgrunden till svart slavhandel var att européerna ville ha en arbetskraft till kolonierna i Amerika. De ville inte själva gå och plocka, och detta var innan maskinerna kom.  Det var Afrikanska slavhandlare som tillfångatog afrikaner och bytte/sålde med européerna mot sprit, vapen och kläder. De fångade ibland slavarna efter krig mellan olika folkgrupper. Slavarna skickades sedan med båt över atlanten till amerika. De packades som sillar, förhållandena var alltså omänskliga.  Slavarna hade inga rättighäter och behandlades därför sämre än djur. Slavarna arbetade sedan i amerika i kolonierna och tobaken, sockret och bomullen som odlats skickades sedan över till Europa.
                                                                                                                          
2.     Den var som mest intensiv 1740-1810. Världsdelarna som ingick i slavhandeln var Europa, Afrika och Amerika. Den var som mest intensiv då eftersom det var då engelsmännen och europeérna tjänade mest pengar på detta. Det var också vid denna tid som mest slavar fraktades från Afrika till Amerika. Det var omkring 60000 slavar som fraktades till Amerika och ut i kolonierna.

3.     För lätt arbetskraft. De tyckte inte om catt gå runt själva på åkern och plocka bomullen, tobaken och sockret. Detta var innan maskinerna kom.

4.     De såg sig bättre än de svarta för att de var snyggare klädda, hade mera egendomar och var bättre på nästan alla sätt tyckte man då.

5.     Man förbjöd slaveriet för att man fick idéer om liberalismen i Europa och i kolonierna. I Amerika förbjöds slaveriet inte förräns efter inbördeskriget i amerika. 1861-1865. Liberalismen spreds under upplysningen, av upplysningsfilosoferna. Jag tror också folk började fatta att detta inte fungerade, att ha slavar förevigt. Man fattade nog också att slavarna också var människor, fast med annan hudfärg.

6.     De afrikanska slavarna överlevde de tropiska sjukdomarna bättre och de dog inte i mängder, som de vita och indianerna gjorde. De afrikanska slavarna fanns det betydligt mycket mer av, så om en slav dog i de fruktansvärda förhållandena som det var i kolonierna så tyckte de vita att det fanns alltid mer slavar att hämta i Afrika.

7.     Konsekvenser:
·      Det blev en stor Afrikansk befolkning i USA och i övriga Amerika. Det ledde till att det blev en ny befolkning i USA, om svarta och vita fick barn.
·      Efter slavhandeln och trianhelhandelns slut blev Amerika och Europa speciellt förmögna och de fick en ledande roll i världsekonomin.
·      Detta ledde också till att ”världen binds samman”. Kontinenterna hade innan detta varit ganska avskilda och de hade ingen vidare kommunikation med varandra. Man började nu samarbeta och sprida idéer.
·      Världen fick ett stort lidande, främst i afrika. Detta ledde nog till revolutioner i många länder.
·      Liberalismen fick spridning och man tanken om frihet spreds över nästan hela världen. Man avskaffade då triangelhandeln och slavhandeln och slavhandel och slaveri förbjöds sedan.


8.     Samhället kan fortfarande vara indelat, så att svarta människor behandlas sämre än vita precis som slavhandeln på 1600-talet. Det förekommer inte lika mycket slaveri idag som då dock.
9.     Nu är slavhandeln inte lika brutal, och nu har nog slavarna rättigheter. Nu är slavarna mer sexslavar och annat, då var det mest för pengarnas skull och för att få hem varor som socker, tobak och bomull hem till Europa.
10.  Eftersom slavhandeln är förbjuden nu, så kommer det sluta efter en längre tid framåt tror jag. Fast det kommer ändå finnas ”typer” av slaveri, som att föräldrarna tvingar en plocka ur diskmaskinen.  Man kan också arbeta förebyggande i te.x skolorna och hemmen, och lära ut att detta med slaveri är olagligt. Detta tror jag för att först var slaveri tillåtet, sedan blev det förbjödet efter liberalismen och sedan har man minskat. Minskat och minskat på det.
11. Jag tycker att slavhandeln är rent utsagt idiotisk och brutal. Just att tjäna pengar på att rent ut sagt döda folk och låta dem lida. ”Det finns alltid mer att hämta” är ett tecken på att man behandlade slavar, människor, som varor, sämre än djur.