Bakgrund
Grundaren av Periodiska systemet är ryssen Mendelejev. Han började göra ett schema för olika atomer och grundämnen under 1800-talet. Då kunde man inte fylla i alla grundämnen, men nu har man fyllt i nästan alla hålen som Mendelejev inte fyllde.
Allmänt
Periodiska systemet är som en tabell av grundämnen som har olika kemiska förkortningar som te.x He och H. Grundämnena är indelade i 2 större grupper, och sedan mindre grupper utefter de 2 större. De 2 större grupperna är icke-metaller som Väte och Helium, och metaller, som Litium och Aluminium. De andra grupperna kallas undergrupper, de grupperna är te.x Ädelgaser som Helium och Neon, och Alkalimetaller som Natrium och Kalium. I gruppen har ämnena liknande egenskaper, och de har samma antal valenselektroner i yttre skalet. Grundämnena är också indelade i perioder, som är de vågräta raderna. Det betyder att de ämnena har lika många elektronskal, dvs samma som periodens skal. Man har funnit 91 grundämnen och framställt några till i laboratorium. Atommassan utges också för varje atomslag, i enheten u (atommassenheter). Det finns 18 grupper och 7 perioder.
Undergrupperna
Alkalimetaller: ämnena i grupp 1 (längst till vänster i periodiska systemet) reagerar lätt med andra ämnen eftersom de gärna vill lämna ifrån sig en elektron som gärna går ihop med halogenerna. Ämnena i denna grupp har bara en valenselektron. Vanliga alkalimetaller är Litium, Natrium och Kalium. (Li, Na, K)
De alkaliska jordartsmetallerna: ämnena i grupp 2 (näst längst till vänster) reagerar lätt med andra ämnen eftersom vill också lämna ifrån sig en atom och reagerar gärna med halogenerna. Ämnena i denna grupp har 2 valenselektroner. Vanliga alkaliska jordartsmetaller är Beryllium, Magnesium och Kalcium (Be, Mg, Ca)
Halogener: ämnena i grupp 17 reagerar lätt med andra ämnen eftersom de gärna tar till sig en elektron av andra ämnen. De går gärna ihop med Akalimetallerna. Ämnena i denna grupp har 7 valenselektroner. Vanliga halogener är klor och fluor. (F, CI)
Ädelgaser: ämnena i grupp 18 är stabila ämnen som inte reagerar med andra ämnen eftersom de har fullt med elektroner i sitt yttersta skal. När en atom fyllt sina skal kallas det att den har ädelgasstruktur. Ämnena har i denna grupp har inga valenselektroner, för de har fullt i sitt yttersta skal. Vanliga ädelgaser är helium, neon och argon. (H, Ne, Ar)
Det finns mera undergrupper, som hittas på bilden nedan, som inte är lika vanliga och det finns mindre av de av atomerna.
No boken vi hade på lektionen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar