Konstgödsel

Mineralgödsel, eller konstgödsel som vi säger är ett sorts syntetiskt gödsel som framställs industriellt. Ca 2% av jordens energi tas till att framställa syntetiskt ammoniak. Konstgödslet innehåller så kallade makronäringsämnen som enbart består av kväve N, fosfor P och kalium K. Detta gödsel kan man också kalla NPK gödsel. Makronäringsämnena har en snabb och bra påverkan av just växterna. Vid användning av konstgödsel tillför man alltså NPK. NPK är en form näring som gör att växternas rötter direkt kan absorbera makronäringsämnena. Detta gör att växten börjar växa snabbt, och man ser resultat direkt. Använder man konstgödslet är det viktigt att man vattnat ordentligt efter så att blandningen börjar göda. Annars kan blandningen bränna sönder växternas rötter. Rötterna kan i teori brännas sönder eftersom blandningen är väldigt koncentrerad (alltså stark). Konstgödslet man köper i butik är oftast i pulverform, som man sätter i jorden och sedan vattnar. Det kan även säljas i granulat eller flytande form. Granulat är ett ämne som är i korn eller grynform. Överdoserar man konstgödsel mår växterna inte heller så bra, växterna mår bäst av att växa välbalanserat. Det är samma med människan, vi mår inte bra att överdosera heller. 

Detta är vad de olika ämnena gör och hur de påverkar växterna:

Kväve gör att växten lever, får en bra tillväxt och den blir större än vid brist på kväve. Kvävet gör också så att löven och bladen inte förkrymper så det blir en sämre fotosyntes.

Fosfor ser man i bladen. När det är brist på fosfor i bladen blir bladen blågröna. Tar de slut så faller löven av när de är gula, som en tidig höst för träden.

Kalium gör så att växten kan sköta sin vattenhushållning. Det blir då svårare att klara vintern och växten kan då inte tillverka blad som den ska. 

Konstgödslet tillkom under industriella revolutionen under 1800-1900 då man behövde väldigt mycket mat. Det blev då inte nog mycket naturligt gödsel så man behövde något snabbt verkande gödsel. På denna tiden innehöll konstgödslet kväve, fosfor, kalium, magnesium, och svavel. Det var på denna tiden urbaniseringen skedde för jobb inne i stan också, så det blev färre bönder. Jordbruket effektiviserades alltså väldigt mycket under denna tiden då även maskiner som traktorn började användas. Man använde konstgödslet till alla grödor, men jag tror inte man visste vad konsekvenserna blev. Tack vare denna konstgödsel ökade populationen i hela Storbritannien också. Detta gjorde också att folk kom utifrån Storbritannien och till och med utanför Europa hit. För arbetsmöjligheter och mycket mat. 

De negativa konsekvensers med konstgödslet är dock ganska många. Konstgödslet bidrar till övergödning, när det kommer ut i vattnet. Konstgödslet innehåller ju 3 ämnen som växter, och alger behöver. Övergödning leder sedan till syrefattiga bottnar så fiskar dör mm. Eftersom konstgödsel endast innehåller 3 näringsämnen minskar jordens bördighet. Naturgödsel är mat för maskar, svampar och bakterier samt de andra nedbrytare. Dessa gör jordarna levande. Får de inte näring fungerar dessa inte lika bra. Dem på FOBO tror att jordbruket kommer ta ut sig självt när de bördiga jordarna försvinner. En annan negativ effekt är att det tar ungefär 2% av jordens energi att framställa syntetisk ammoniak, som behövs till konstgödsel. Konstgödslet bidrar också till näringsfattig mat, det eftersom växterna vi äter endast innehåller 3 näringsämnen. När man använt konstgödsel ett tag på en åker blir marken väldigt näringsfattig. Detta förstör för nedbrytare och andra organismer i marken som masken. Vi i sverige brukar låta åkrarna vara ett tag för att den ska få tillbaka de näringsrika ämnena. Vid tillverkning av konstgödslet måste man ha ammoniak, ca 2% av jordens energi i form av naturgaser slukas då. Detta gör att det blir klimatförändringar vi släpper ut mycket växthusgaser som bidrar till global uppvärmning. 

Det finns även positiva konsekvenser med konstgödsel. Konstgödsel har som jag nämnt tidigare ändrat levnadsvillkoren för människorna under industriella revolutionen och nu. Konstgödslet har en snabb påverkan som gör att vi får mat snabbare. Maten mättar och vi får ändå energi och proteiner, och de andra näringsämnena. Även fast vi inte får i oss alla andra nödvändiga så räcker egentligen dessa 3. Ibland kan det dock vara nödvändigt att äta kosttillskott om man vet att man käkar mat odlat med konstgödsel. 

En sammanfattning blir att konstgödslet har gett oss människor onäringsrik men mättande och energirik mat.

Till skillnad från vanligt biologiskt gödsel som oftast är torv, kompost och koskit och annat organiskt material. Biologiskt gödsel varar länge, fast det gör att växterna gror långsammare. Detta eftersom växten måste bryta ned näringen på olika sätt innan växterna kan ta hand om detta. Detta gör dock att växterna mår bättre, växer bättre och blir finare. Växternas frö gror och förökar sig också bättre vid naturgödsel tillförsel. Detta gör också att vi får näringsidkare mat

http://www.krav.se/konstgodsel

http://www.xn--trdgrdsvxter-hcbgk.com/konstgodsel.php

https://prezi.com/8yrxncrl2fip/konstgodsel/ 

http://www.fobo.se/index.php/kunskapmeny/fragor-svar-meny/fragor-svar-2008-meny/247-nackdelar-med-konstgoedsel

https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6dsel

http://matjordbruk.blogg.se/2015/may/hur-farligt-ar-egentligen-konstgodsel.html

Mina källor har väl konstruerade texter och dem verkar seriösa. Sidorna är också kända på ett eller annat sätt så det skulle vara konstigt om de lura och gav ut fel information till läsarna. Sidorna är opartiska och stödjer eller diskriminerar inte konstgödslet. Sidorna har kontaktuppgifter och det står vem som gjort sidan och artikel. Mina källor skriver också ungefär samma sak om allting, om olika processer, fakta och historia. Källorna beskriver också tydligt de negativa och positiva grejerna med gödslet. Sidorna är då alltså opartiska.  Om historia om konstgödslet har jag använt information som jag fått av Daniel under historia lektionerna då vi arbetade med population och infrastruktur under industriella revolutionen. Mina källor har ingen vidare reklam och det gör att de inte tjänar pengar som clickbait. Detta kan också göra att källorna är oseriösa, men i mitt perspektiv är de användbara och realistiska helt enkelt. Min lärare har också läst igenom min text och tyckte ingenting var falskt. 

Luftföroreningar sprider sig i luften. Ge exempel på lokala, regionala och globala problem.:

Lokala: Även fast avgaser och luftföroreningar bildas i ett lokalt område och sedan försvinner därifrån försvinner det inte, utan bara sprider sig till ett annat ställe genom vindar och vatten, som får ta skit för det som gjorts i lokala området. Ett exempel på lokala problem är det marknära ozonet som skadar astmatiker och minskar koldioxidintaget hos växter med 10%. Vi skulle kunna sprida freoner för att ta ut det marknära ozonet, fast det kan också skapa hål i ozonskiktet. Också gasen koloxid som bildas när kolföreningar förbränns med för lite mängd av syre. Koloxiden blir sedan koldioxid i luften. Det som händer i dem lokala området är att man blir förgiftad av gaserna när de är som tjockas, de sprids sedan och i det regionala skadas man inte lika mycket. Det kan bli inversion här uppe på vintern, då det är för kallt för den farliga gasen att fara upp i luften utan den stannar nära och skadar astmatiker.

Regionala: Det som hänt i lokala området sprids oftast till andra områden i vattenfyllda moln, i luften eller direkt genom vattnet. Det kan vara te.x försurningar som gör att fiskar och växter kan dö ut i det sura vattnet eller luften. Ph-värdet sjunker alltså i vattnet och det blir surt vatten och alla fiskar dör i 4.5 ph värde eller mindre.

Globala: Globala problem är oftast koldioxid som fastnar i atmosfären, och bl.a ozonskiktet. Även kallad växthuseffekten, som är viktig för att en viss värme ska stanna på jorden, men samtidigt för det inte minska eller öka, just nu ökar den och gör att värmen stiger. Det blir varmare och polerna kan smälta. Så från utsläpp av koldioxid i lokala området genom sopförbränning > orsakar försörning i regionala området och till > sist ökar växthuseffekt och det blir varmare.

Allt liv är beroende av vatten. Förklara hur vi kan rena dricksvatten och avloppsvatten. Vi kan till att börja med att sluta att försura och näst intill förstöra vattnet genom att släppa ut sura ämnen i luften, och låta dem regna ner i sjön eller i marken och döda fiskar och/eller förstöra jordens bördiga jord som gör att växter inte växer lika bra. För att rena vatten och avloppsvatten behöver vattnet transporteras till reningsverk. Grundvatten renas naturligt av mikroorganismer när det går genom marken. Grundvattnet behöver oftast bara pH-justeras och desinfieras, alltså att ändra pH på det. När man ska rena vattnet från sjön eller havet blir det en längre process. Man kan säga att vi människor lånar vattnet av naturen eftersom efter användning renas det och kommer tillbaka till havet. Det sker i 2 faser. Först vattenrening så vi kan använda det

1.     Kemisk rening, alltså att re.x fällning med järnsulfat.

2.     Filtrera vattnet beroende på vartifrån den kommer.

3.     pH justera det så det inte är för surt eller basiskt.

4.     Nu är det bara desinfektionen kvar. Desinfektion sker oftast med UV-ljus eller ozonreningar. Det tar död på virus och sjukdomar. Förut användes klorföreningar. Sedan kan det användas.

5.     Efter användning i te.x hushåll och industrier är vattnet smutsigt och det skickas tillbaka till ett reningsverk.

6.     Det sker en mekanisk rening som filtrerar bort större partiklar

7.     Biologisk rening. Mikroorganismer bryter ner biologiskt material i vattnet och gör det till vatten och koldioxid. Slam blir också över och det återanvänds som gödsel.

Beskriv kvävets kretslopp. Kvävets kretslopp är en komplicerad process som sker i ett stort kretslopp, men mindre små kretslopp i själva kretsloppet. Det börjar med kvävgasen (N2)g, som finns i luften. Kvävgasen är inert, den har alltså svårt och vill helst inte reagera med andra ämnen. Detta eftersom kväve har redan 2 st kärnor i dess skal. Men Rhizobium kan faktiskt reagera med kvävet Denna kvävgasen kan tas upp av olika organsimer som kvävefixerande bakterier. Dessa bakterier gör om kvävgasen till ämnet ammonium (NH4+).  Från ammonium kan nitrifikationsbakterier oxidera (andas) och utvinna energi från ammonium och göra Nitrit NO2 och sedan andra bakterier som utvinner Nitrat NO3. Det var den biologiska vägen kan man säga. Vi människor vill också kunna utvinna nitrat, genom haber bosch processen. Genom haber bosch processen utvinner vi också ammonium, och sedan till konstgödsel som är väldigt närorikt, som sedan blir nitrat. Ammonium jonerna och nitrat kan kan växter ta upp och det blir organiskt kväve. I proteiner (aminosyror) finns väldigt mycket kväve. I dna och rna finns mycket kväve också. Och det finns i växter. Eftersom djur och människor äter mycket växter som te.x ärtor får vi och djuren i oss mycket proteiner, i form av kväve. Nu finns det alltså organiskt kväve i djur och växter. Vi människor och djur utsöndrar också mycket kväve i urea. I urea finns det karbanid, urean kommer ut i naturen genom våra urin. Urean kan omvandlas av ammonifikations bakterier, som nu blir ammonium igen. Då har vi fått det första kretsloppen, i kretsloppen. När djur och växter, och oss människor dör så bryts vi ner av svampar och organismer, då tar ammonifikations bakterierna hand om vårt döda organiska material i form av ammoniak och gör det till ammonium. Det är alltså när ammoniak reagerar med vatten som ammonium bildas. Vi kan också få kvävgas genom förbränningar  i bilmotorer osv och vid blixturladdningar. Reagerar kväve och syre vid hög temperatur bildas då kväveoxider, som kan reagera i sin tu med vatten och bildar det väldigt sura ämnet salpeterssyra HNO3. Salpeter syra innehåller kväve och blir nitrat. Salpetersyra är dock inte bra för naturen eftersom den är sur, och försurar våra hav. Den bidrar också till övergödning eftersom den har massor med kväve i sig. Sedan måste ju nitrat komma tillbaka till atmosfären på något sätt, det kan hända genom att denitrifikationsbakterier omvandlar nitrat till kvävgas igen, och processen kan börja om. (DE betyder AV). Denitrifikationsbakterier kan födas upp när man anlägger våtmarker intill en åker med massor med Nitrat. Det bildas då kvävgas. Denitrifikationsbakterier är livsviktigt och skulle dem inte finnas skulle inget kväve finnas = inget liv.

Ge exempel på åtgärder vi kan göra för att minska mängden luftföroreningar.

Många saker kan göras. Det handlar främst om att minska utsläppen och komma på nya sätt att näst intill inte behöva släppa ut någon förorening. Det som vi kan göra är att montera kalkalysatorer på alla bilar så minskar vi växthusgaser från bilarna. I alla fall kvävedioxider, koloxid och föreningar mellan kol och väte. Koldioxiden och de övriga gaserna far ut i atmosfären ändå. Vid kalla starter hjälper ändå inte kalkalysatorerna hjälper inte då och släpper ändå ut stora mängder då. Man skulle kunna komma på liksom växter just vid avgasrören och så förvandlar den koldioxiden till syre direkt, nästan. Man skulle kunna åka mera bussar, och framförallt biogas bussar som finns i boden, bränslet är därmed gjort av metangas eftersom det är matrester. Etanol innehåller bara koldioxid och vatten och avger därför inga av de andra växthusgaserna, men eftersom diesel är billigare och håller längre väljer många diesel för sin egna ekonomi. Elbilar är under utveckling och enda problemet med det är att det tar mycket elektricitet, men själva körningen tar inget på naturen och atmosfären och påverkar inte ökad temperatur. Man kan innan man släpper ut gaserna gå igenom ett filter som minskar växthusgaserna. Eftersom jag inte är forskare och fokuserar endast på att rädda världen är det svårt att kunna gå ut med saker som kan göras. Men jag själv fokuserar på att gå/cykla till skolan, inte köpa nya kläder varje vecka, åka buss till träningar och inte stödja företag som släpper ut massor med avgaser vid tillverkning av produkter. Jag tänker också på att inte slösa på jordens oförnybara resurser, att te.x panta och sortera sopor rätt. Skulle medeltemperaturen stiga med 2-8 grader blir det stora klimatförändringar och det skulle smälta och blir översvämningar. För att lösa detta skulle jag skicka upp något ämne som binder väldigt lätt med koldioxid, som inte stoppar värmen från att åka ut från jordens atmosfär.

Hur påverkas marken av ett lågt pH-värde? Lågt pH-värde i marken blir genom barr och föroreningar. Föroreningar precis som vattnet, när sväveldioxid och kvävedioxider binder med regnet från förbränningarna av bl.a bensin. Det bildas då salpetersyra och svavelsyra som försurar marken pga deras låga pH-värde. Barrträden tar upp föroreningar och när det sedan regnar lakar regnet ur de sura ämnena från barret och ner i marken. Faller barren ner till marken bildas förna som innehåller sura humussyror. Det som händer är att det sura regnat lakar ur marken från alla näringsämnen. Näringsämnena far antingen ner i grundvattnet, havet eller sjöarna och vattendragen. Till slut ut i haven och då kan det bli övergödning. Det som händer är att det blir näringsfattigare mark. Näringsfattig mark gör att växter blir mindre och kan påverka fotosyntesens process, påverka att fröna inte gror och de kan bli fula och missbildade som vi människor inte vill ha. För att lösa detta måste vi minska förbränningen eller bilda nya skogar med stora näringsförråd. Precis som istiden bildade nya skogar i sverige medans regnskogarna i tropikerna har nästan inga näringsämnen. När närsalterna och näringsämnena brister i marken har man konstgödsel (NPK) att tillsätta i marken som är Kväve N, Fosfor P och Kalium K.