Luftföroreningar sprider sig i luften. Ge exempel på lokala, regionala och globala problem.:

Lokala: Även fast avgaser och luftföroreningar bildas i ett lokalt område och sedan försvinner därifrån försvinner det inte, utan bara sprider sig till ett annat ställe genom vindar och vatten, som får ta skit för det som gjorts i lokala området. Ett exempel på lokala problem är det marknära ozonet som skadar astmatiker och minskar koldioxidintaget hos växter med 10%. Vi skulle kunna sprida freoner för att ta ut det marknära ozonet, fast det kan också skapa hål i ozonskiktet. Också gasen koloxid som bildas när kolföreningar förbränns med för lite mängd av syre. Koloxiden blir sedan koldioxid i luften. Det som händer i dem lokala området är att man blir förgiftad av gaserna när de är som tjockas, de sprids sedan och i det regionala skadas man inte lika mycket. Det kan bli inversion här uppe på vintern, då det är för kallt för den farliga gasen att fara upp i luften utan den stannar nära och skadar astmatiker.

Regionala: Det som hänt i lokala området sprids oftast till andra områden i vattenfyllda moln, i luften eller direkt genom vattnet. Det kan vara te.x försurningar som gör att fiskar och växter kan dö ut i det sura vattnet eller luften. Ph-värdet sjunker alltså i vattnet och det blir surt vatten och alla fiskar dör i 4.5 ph värde eller mindre.

Globala: Globala problem är oftast koldioxid som fastnar i atmosfären, och bl.a ozonskiktet. Även kallad växthuseffekten, som är viktig för att en viss värme ska stanna på jorden, men samtidigt för det inte minska eller öka, just nu ökar den och gör att värmen stiger. Det blir varmare och polerna kan smälta. Så från utsläpp av koldioxid i lokala området genom sopförbränning > orsakar försörning i regionala området och till > sist ökar växthuseffekt och det blir varmare.

Allt liv är beroende av vatten. Förklara hur vi kan rena dricksvatten och avloppsvatten. Vi kan till att börja med att sluta att försura och näst intill förstöra vattnet genom att släppa ut sura ämnen i luften, och låta dem regna ner i sjön eller i marken och döda fiskar och/eller förstöra jordens bördiga jord som gör att växter inte växer lika bra. För att rena vatten och avloppsvatten behöver vattnet transporteras till reningsverk. Grundvatten renas naturligt av mikroorganismer när det går genom marken. Grundvattnet behöver oftast bara pH-justeras och desinfieras, alltså att ändra pH på det. När man ska rena vattnet från sjön eller havet blir det en längre process. Man kan säga att vi människor lånar vattnet av naturen eftersom efter användning renas det och kommer tillbaka till havet. Det sker i 2 faser. Först vattenrening så vi kan använda det

1.     Kemisk rening, alltså att re.x fällning med järnsulfat.

2.     Filtrera vattnet beroende på vartifrån den kommer.

3.     pH justera det så det inte är för surt eller basiskt.

4.     Nu är det bara desinfektionen kvar. Desinfektion sker oftast med UV-ljus eller ozonreningar. Det tar död på virus och sjukdomar. Förut användes klorföreningar. Sedan kan det användas.

5.     Efter användning i te.x hushåll och industrier är vattnet smutsigt och det skickas tillbaka till ett reningsverk.

6.     Det sker en mekanisk rening som filtrerar bort större partiklar

7.     Biologisk rening. Mikroorganismer bryter ner biologiskt material i vattnet och gör det till vatten och koldioxid. Slam blir också över och det återanvänds som gödsel.

Beskriv kvävets kretslopp. Kvävets kretslopp är en komplicerad process som sker i ett stort kretslopp, men mindre små kretslopp i själva kretsloppet. Det börjar med kvävgasen (N2)g, som finns i luften. Kvävgasen är inert, den har alltså svårt och vill helst inte reagera med andra ämnen. Detta eftersom kväve har redan 2 st kärnor i dess skal. Men Rhizobium kan faktiskt reagera med kvävet Denna kvävgasen kan tas upp av olika organsimer som kvävefixerande bakterier. Dessa bakterier gör om kvävgasen till ämnet ammonium (NH4+).  Från ammonium kan nitrifikationsbakterier oxidera (andas) och utvinna energi från ammonium och göra Nitrit NO2 och sedan andra bakterier som utvinner Nitrat NO3. Det var den biologiska vägen kan man säga. Vi människor vill också kunna utvinna nitrat, genom haber bosch processen. Genom haber bosch processen utvinner vi också ammonium, och sedan till konstgödsel som är väldigt närorikt, som sedan blir nitrat. Ammonium jonerna och nitrat kan kan växter ta upp och det blir organiskt kväve. I proteiner (aminosyror) finns väldigt mycket kväve. I dna och rna finns mycket kväve också. Och det finns i växter. Eftersom djur och människor äter mycket växter som te.x ärtor får vi och djuren i oss mycket proteiner, i form av kväve. Nu finns det alltså organiskt kväve i djur och växter. Vi människor och djur utsöndrar också mycket kväve i urea. I urea finns det karbanid, urean kommer ut i naturen genom våra urin. Urean kan omvandlas av ammonifikations bakterier, som nu blir ammonium igen. Då har vi fått det första kretsloppen, i kretsloppen. När djur och växter, och oss människor dör så bryts vi ner av svampar och organismer, då tar ammonifikations bakterierna hand om vårt döda organiska material i form av ammoniak och gör det till ammonium. Det är alltså när ammoniak reagerar med vatten som ammonium bildas. Vi kan också få kvävgas genom förbränningar  i bilmotorer osv och vid blixturladdningar. Reagerar kväve och syre vid hög temperatur bildas då kväveoxider, som kan reagera i sin tu med vatten och bildar det väldigt sura ämnet salpeterssyra HNO3. Salpeter syra innehåller kväve och blir nitrat. Salpetersyra är dock inte bra för naturen eftersom den är sur, och försurar våra hav. Den bidrar också till övergödning eftersom den har massor med kväve i sig. Sedan måste ju nitrat komma tillbaka till atmosfären på något sätt, det kan hända genom att denitrifikationsbakterier omvandlar nitrat till kvävgas igen, och processen kan börja om. (DE betyder AV). Denitrifikationsbakterier kan födas upp när man anlägger våtmarker intill en åker med massor med Nitrat. Det bildas då kvävgas. Denitrifikationsbakterier är livsviktigt och skulle dem inte finnas skulle inget kväve finnas = inget liv.

Ge exempel på åtgärder vi kan göra för att minska mängden luftföroreningar.

Många saker kan göras. Det handlar främst om att minska utsläppen och komma på nya sätt att näst intill inte behöva släppa ut någon förorening. Det som vi kan göra är att montera kalkalysatorer på alla bilar så minskar vi växthusgaser från bilarna. I alla fall kvävedioxider, koloxid och föreningar mellan kol och väte. Koldioxiden och de övriga gaserna far ut i atmosfären ändå. Vid kalla starter hjälper ändå inte kalkalysatorerna hjälper inte då och släpper ändå ut stora mängder då. Man skulle kunna komma på liksom växter just vid avgasrören och så förvandlar den koldioxiden till syre direkt, nästan. Man skulle kunna åka mera bussar, och framförallt biogas bussar som finns i boden, bränslet är därmed gjort av metangas eftersom det är matrester. Etanol innehåller bara koldioxid och vatten och avger därför inga av de andra växthusgaserna, men eftersom diesel är billigare och håller längre väljer många diesel för sin egna ekonomi. Elbilar är under utveckling och enda problemet med det är att det tar mycket elektricitet, men själva körningen tar inget på naturen och atmosfären och påverkar inte ökad temperatur. Man kan innan man släpper ut gaserna gå igenom ett filter som minskar växthusgaserna. Eftersom jag inte är forskare och fokuserar endast på att rädda världen är det svårt att kunna gå ut med saker som kan göras. Men jag själv fokuserar på att gå/cykla till skolan, inte köpa nya kläder varje vecka, åka buss till träningar och inte stödja företag som släpper ut massor med avgaser vid tillverkning av produkter. Jag tänker också på att inte slösa på jordens oförnybara resurser, att te.x panta och sortera sopor rätt. Skulle medeltemperaturen stiga med 2-8 grader blir det stora klimatförändringar och det skulle smälta och blir översvämningar. För att lösa detta skulle jag skicka upp något ämne som binder väldigt lätt med koldioxid, som inte stoppar värmen från att åka ut från jordens atmosfär.

Hur påverkas marken av ett lågt pH-värde? Lågt pH-värde i marken blir genom barr och föroreningar. Föroreningar precis som vattnet, när sväveldioxid och kvävedioxider binder med regnet från förbränningarna av bl.a bensin. Det bildas då salpetersyra och svavelsyra som försurar marken pga deras låga pH-värde. Barrträden tar upp föroreningar och när det sedan regnar lakar regnet ur de sura ämnena från barret och ner i marken. Faller barren ner till marken bildas förna som innehåller sura humussyror. Det som händer är att det sura regnat lakar ur marken från alla näringsämnen. Näringsämnena far antingen ner i grundvattnet, havet eller sjöarna och vattendragen. Till slut ut i haven och då kan det bli övergödning. Det som händer är att det blir näringsfattigare mark. Näringsfattig mark gör att växter blir mindre och kan påverka fotosyntesens process, påverka att fröna inte gror och de kan bli fula och missbildade som vi människor inte vill ha. För att lösa detta måste vi minska förbränningen eller bilda nya skogar med stora näringsförråd. Precis som istiden bildade nya skogar i sverige medans regnskogarna i tropikerna har nästan inga näringsämnen. När närsalterna och näringsämnena brister i marken har man konstgödsel (NPK) att tillsätta i marken som är Kväve N, Fosfor P och Kalium K.