Gaser

Kalkvatten Slutsats:

Vad händer när man blåser ned luft i kalkvattnet med hjälp av ett sugrör?

Det som händer när man blåser ned luft i kalkvattet är att luften som man blåser ned är både kväve och koldioxid. Det blir en reaktion mellan koldioxiden och dem lösa hydroxidjonerna och calciumjonerna som ligger lösta i kalkvattnet som då blir vitt och grumligt, samma reagens som mjöl och vatten typ.  Det blir som en långsammare kemisk reaktion. Ämnet som bildas av kalken och koldioxid är någon sorts salt. Man vet också att det är koldioxid som reagerar med kalkvattnet eftersom det är bevistat av forskare. Det finns inga felkällor eftersom experimentet är så simpelt. Man kan förbättra experimentet genom att ha en nyblandad kalkvatten så det är rent från luftens koldioxider. Det går att testa om vattnet kan bli grumligt av andra gaser. 

Formeln är Ca2 + 2 OH + Co2 —>CaCo3 + H20

Vad händer när man häller luftenfrån bakpulver blandat med vatten över ett ljus?

När man blandar vatten och bakpulver bildas koldioxid och ett salt. Vi håller för handen och gör så att koldioxiden stannar i kolven och häller över koldioxiden över ljuset som står i en bägare. Och eftersom koldioxid är tungt faller det ner över ljuset och liksom trycker bort syret så det inte kan nå lågan, och släcker ljuset eftersom eld behöver syre.  Ättikan vi hade skyndade bara på reaktionen mellan vattnet och bakpulvret. Det som gör denna rimligt är att man vet att koldioxid släcker eld genom brandsläckare osv, att koldioxid går att hälla eftersom de är ganska tungt. Skulle man få en lätt gas skulle den kanske av ACn åka ut i luften och inte ner mot ljuset. Man kan förbättra experimentet genom att hälla i kalkvatten i blandningen för att säkerställa att det är koldioxid som bildats. Man kan testa om det går att släcka eld med andra gaser än koldioxid.

Periodiska systemet

Bakgrund

Grundaren av Periodiska systemet är ryssen Mendelejev. Han började göra ett schema för olika atomer och grundämnen under 1800-talet. Då kunde man inte fylla i alla grundämnen, men nu har man fyllt i nästan alla hålen som Mendelejev inte fyllde. 

Allmänt

Periodiska systemet är som en tabell av grundämnen som har olika kemiska förkortningar som te.x He och H. Grundämnena är indelade i 2 större grupper, och sedan mindre grupper utefter de 2 större. De 2 större grupperna är icke-metaller som Väte och Helium, och metaller, som Litium och Aluminium. De andra grupperna kallas undergrupper, de grupperna är te.x Ädelgaser som Helium och Neon, och Alkalimetaller som Natrium och Kalium. I gruppen har ämnena liknande egenskaper, och de har samma antal valenselektroner i yttre skalet. Grundämnena är också indelade i perioder, som är de vågräta raderna. Det betyder att de ämnena har lika många elektronskal, dvs samma som periodens skal. Man har funnit 91 grundämnen och framställt några till i laboratorium. Atommassan utges också för varje atomslag, i enheten u (atommassenheter). Det finns 18 grupper och 7 perioder. 

Undergrupperna

Alkalimetaller: ämnena i grupp 1 (längst till vänster i periodiska systemet) reagerar lätt med andra ämnen eftersom de gärna vill lämna ifrån sig en elektron som gärna går ihop med halogenerna. Ämnena i denna grupp har bara en valenselektron. Vanliga alkalimetaller är Litium, Natrium och Kalium. (Li, Na, K)

De alkaliska jordartsmetallerna: ämnena i grupp 2 (näst längst till vänster) reagerar lätt med andra ämnen eftersom vill också lämna ifrån sig en atom och reagerar gärna med halogenerna. Ämnena i denna grupp har 2 valenselektroner. Vanliga alkaliska jordartsmetaller är Beryllium, Magnesium och Kalcium (Be, Mg, Ca)

Halogener: ämnena i grupp 17  reagerar lätt med andra ämnen eftersom de gärna tar till sig en elektron av andra ämnen. De går gärna ihop med Akalimetallerna. Ämnena i denna grupp har 7 valenselektroner. Vanliga halogener är klor och fluor. (F, CI) 

Ädelgaser: ämnena i grupp 18 är stabila ämnen som inte reagerar med andra ämnen eftersom de har fullt med elektroner i sitt yttersta skal. När en atom fyllt sina skal kallas det att den har ädelgasstruktur. Ämnena har i denna grupp har inga valenselektroner, för de har fullt i sitt yttersta skal. Vanliga ädelgaser är helium, neon och argon. (H, Ne, Ar) 

Det finns mera undergrupper, som hittas på bilden nedan, som inte är lika vanliga och det finns mindre av de av atomerna. 

Källhanvisning: http://nojonas.skolbloggen.se/files/2012/03/Sammanfattning-bindningar.pdf

http://www.ptable.com/?lang=sv

No boken vi hade på lektionen.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Periodiska_systemet

Genomgångar 

10.

Syre = O

Koppar = Cu

Flour = F

Järn = Fe

Väte = H

Kol = C

                   (Nedsänkt 2 på alla)

11. diväteoxid = H2O

Koldioxid= Co2

Syre = O2

13. 

N2 = 2 st kväve

CO= 2 st, Kol och Syre

H2CO3= 6 st, 2 väte, 1 kol och 3 syre. 

Slavhandeln

1.     Bakgrunden till svart slavhandel var att européerna ville ha en arbetskraft till kolonierna i Amerika. De ville inte själva gå och plocka, och detta var innan maskinerna kom.  Det var Afrikanska slavhandlare som tillfångatog afrikaner och bytte/sålde med européerna mot sprit, vapen och kläder. De fångade ibland slavarna efter krig mellan olika folkgrupper. Slavarna skickades sedan med båt över atlanten till amerika. De packades som sillar, förhållandena var alltså omänskliga.  Slavarna hade inga rättighäter och behandlades därför sämre än djur. Slavarna arbetade sedan i amerika i kolonierna och tobaken, sockret och bomullen som odlats skickades sedan över till Europa.

                                                                                                                          

2.     Den var som mest intensiv 1740-1810. Världsdelarna som ingick i slavhandeln var Europa, Afrika och Amerika. Den var som mest intensiv då eftersom det var då engelsmännen och europeérna tjänade mest pengar på detta. Det var också vid denna tid som mest slavar fraktades från Afrika till Amerika. Det var omkring 60000 slavar som fraktades till Amerika och ut i kolonierna.

3.     För lätt arbetskraft. De tyckte inte om catt gå runt själva på åkern och plocka bomullen, tobaken och sockret. Detta var innan maskinerna kom.

4.     De såg sig bättre än de svarta för att de var snyggare klädda, hade mera egendomar och var bättre på nästan alla sätt tyckte man då.

5.     Man förbjöd slaveriet för att man fick idéer om liberalismen i Europa och i kolonierna. I Amerika förbjöds slaveriet inte förräns efter inbördeskriget i amerika. 1861-1865. Liberalismen spreds under upplysningen, av upplysningsfilosoferna. Jag tror också folk började fatta att detta inte fungerade, att ha slavar förevigt. Man fattade nog också att slavarna också var människor, fast med annan hudfärg.

6.     De afrikanska slavarna överlevde de tropiska sjukdomarna bättre och de dog inte i mängder, som de vita och indianerna gjorde. De afrikanska slavarna fanns det betydligt mycket mer av, så om en slav dog i de fruktansvärda förhållandena som det var i kolonierna så tyckte de vita att det fanns alltid mer slavar att hämta i Afrika.

7.     Konsekvenser:

·      Det blev en stor Afrikansk befolkning i USA och i övriga Amerika. Det ledde till att det blev en ny befolkning i USA, om svarta och vita fick barn.

·      Efter slavhandeln och trianhelhandelns slut blev Amerika och Europa speciellt förmögna och de fick en ledande roll i världsekonomin.

·      Detta ledde också till att ”världen binds samman”. Kontinenterna hade innan detta varit ganska avskilda och de hade ingen vidare kommunikation med varandra. Man började nu samarbeta och sprida idéer.

·      Världen fick ett stort lidande, främst i afrika. Detta ledde nog till revolutioner i många länder.

·      Liberalismen fick spridning och man tanken om frihet spreds över nästan hela världen. Man avskaffade då triangelhandeln och slavhandeln och slavhandel och slaveri förbjöds sedan.

8.     Samhället kan fortfarande vara indelat, så att svarta människor behandlas sämre än vita precis som slavhandeln på 1600-talet. Det förekommer inte lika mycket slaveri idag som då dock.

9.     Nu är slavhandeln inte lika brutal, och nu har nog slavarna rättigheter. Nu är slavarna mer sexslavar och annat, då var det mest för pengarnas skull och för att få hem varor som socker, tobak och bomull hem till Europa.

10.  Eftersom slavhandeln är förbjuden nu, så kommer det sluta efter en längre tid framåt tror jag. Fast det kommer ändå finnas ”typer” av slaveri, som att föräldrarna tvingar en plocka ur diskmaskinen.  Man kan också arbeta förebyggande i te.x skolorna och hemmen, och lära ut att detta med slaveri är olagligt. Detta tror jag för att först var slaveri tillåtet, sedan blev det förbjödet efter liberalismen och sedan har man minskat. Minskat och minskat på det.

11. Jag tycker att slavhandeln är rent utsagt idiotisk och brutal. Just att tjäna pengar på att rent ut sagt döda folk och låta dem lida. ”Det finns alltid mer att hämta” är ett tecken på att man behandlade slavar, människor, som varor, sämre än djur.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/slaveri/slavhandeln-%C3%B6ver-atlanten

http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/nya-tiden/slaveri-och-triangelhandel#

http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/slaveriet-och-triangelhandeln-del-3-livet-som-slav

https://www.youtube.com/watch?v=N5Xz8RaJZGE

http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/110118/ce44d432d79d6661a45c83c34de61cb3/Slaveri%20d%C3%A5%20och%20nu,%20tidningen,%20tillgnglighetsversion.pdf

kkkkkkkkkkk

It's ya boi, skinny penis

Olika friktion på olika underlag 

Syfte: 

 Jag ska ta reda på hur friktionen ändras på olika ytor och underlag med samma föremål.

Hypotes: De olika ytornas friktion (1 mest friktion 5 minst friktion).

Dataväskan har mest friktion eftersom ytan på den är av tyg och den är mjuk. Det gör att masonitskivan skär ner i materialet och saktar ner rörelsen. 

Betongmuren runt basketplan eftersom ytan är ojämn. Den är hård och knottrig.

Den torra diskbänken, eftersom metall och plåt saktar ner mycket, ytan är också smutsig. 

Plastgolvet i klassrummet är smutsigt, men det är av plast och är en väldigt jämn yta. 

Minst friktion har skolmatsalsborden, för de har en lackad trä yta som är jämn. Föremålet glider över ytan. 

Metod: Jag ska dra föremålet på de olika ytorna med en dynamometer och se hur mycket kraft jag behöver för att dra föremålet.

Jag fäster dynamometern som på bilden nedan, i handtaget. 

Jag drar föremålet med dynamometern mot mig i en jämn takt. 

När pilen på dynamometern är hyfsat stilla läser jag av hur mycket kraft det behövdes för att dra trälådan på de olika underlagen. 

På så sätt kan jag se vilken yta som har mest friktion och minst friktion.  

Material:

Dynamometer upp till 5N 

En trälåda med masonitskiva som botten, 5,5N, 540,1 gram. 

De olika ytorna att dra föremålet på:

Betongmuren vid basketplan

Dataväska

Bord (skolmatsalsborden)

Torr diskbänk av rostfritt stål 

Plastgolv i klassrum.

Resultat: 

På dataväskan drog jag trälådan mot mig, det var överlägset tyngst på dataväskan. Det krävdes 4.5 Newton.

På betongmuren drog jag trälådan på samma sätt, fast lådan fastnade då och då men jag hittade en jämn rytm till sist. Det krävdes 3N.

På det smutsiga plastgolvet krävdes det 2.5N för att flytta föremålet. Jag  drog föremålet mot mig på golvet i sittande ställning.

På den torra diskbänken krävdes det 1.5N, den hade rostfritt stål. Jag drog i sidled tills jag hittade en jämn takt.  

På det lackade bordet behövdes 1.4N, det var den yta med minst friktion. Lacken och den släta ytan gjorde att föremålet nästan svävade på ytan. 

Tabellresultat:

Slutsats: 

Varför just dataväskans yta hade mest friktion mot trälådan var för att masonitskivan fastnade med den väldigt rispiga bottnen mot den mjuka tygväskan. Lådan hade precis lika mycket tryck ned mot underlaget, och hela lådans bottnen hade kontakt med tygväskan. Det var för att masoniten är som stickor, som skar ner i tygväskan och rörelsen saktades ner enormt mycket. Det var därför som det var massor med stickor kvar i väskan efter att jag mätt klart friktionen. Det är precis samma som att vi skulle dra våran fot mot en ohyvlad och olackad träbit, det blir stickor i våran hud. I de andra underlagen kunde inte masonitskivan skära ner på samma sätt, eftersom tygväskan var det enda mjuka underlaget. 

Min hypotes stämde ganska bra, jag trodde dock inte att plastgolvet skulle ha mer friktion än en diskbänk av rostfritt stål. När jag tänker efter nu så visste ja inte att det golvet skulle vara ganska smutsigt, med mycket sand och smuts. Eller snarare, att smutset inte skulle påverka friktionen mellan golvet och lådan så mycket som det gjorde. Jag hade rätt att dataväskan skulle motverka masonitskivans rörelse mest, samma att betongmuren skulle sakta ned näst mest. Jag hade också rätt att skolmatsalsbordets lackade yta skulle sakta ner rörelsen minst. 

Erfarenheter som vi har användning av i vardagen är te.x vid skridskoåkning och racerkörning. Fast främsta är bilåkning, för att kunna bromsa och gasa måste däcken ha mycket friktion och kontakt med vägen. Det är bra att vägen är av asfalt, så det inte är helt jämn och slät som gör att däcken får mindre kontakt med vägen. Bilåkning är också en av de viktigaste faktorerna inom friktion. (enligt mig)

Friktion används för att göra värme. När 2 inte helt jämna ytor har kontakt med varandra, och rör sig, skapas värme. Vid te.x tändning av tändstickor dras svavlet på tändstickan mot tändsticksplånet på asken tänds tändstickan. Av elden sedan kan man göra en brasa för värme, laga mat, tända ljus. 

Man använder olika medel och smörjor för att friktionen ska bli mindre och man ska kunna glida längre i bl.a kullager. 

När man tävlar eller tränar i rodel vill man ha så lite friktion som möjligt för att skenorna inte ska skära ner så mycket i isen, men ändå ha grepp för att inte åka ur banan. 

När man åker skidor kan man sätta på olika vallor under på underdelen av skidorna, för att få extra grepp i uppförsbackar eller extra glid i nedförsbackar. 

Förbättringar

Att ha en bättre och mer kalibrerad dynamometer.

Alla gånger jag mätte friktionen kan jag gjort allting inomhus, för luftmotståndet. 

Förutsättningarna ska vara lika varje gång man mäter. Te.x att lika torrt på varje ställe man mäter. 

Mäta flera gånger för att få ett mer exakt resultat. 

Fysikfrågor utan bilder...

1. För att rita krafter använder man sig oftast, eller nästan alltid av pilar. Pilar är det enklaste sättet att visa och förklara krafter med bilder. Man kan rita alla krafter med pilar, men de fyra krafter jag visar är: Friktionskraft, Dragningskraft, Normalkraft och Muskelkraft. Kraft som medverkar och motverkar. På bilden ser vi en cyklist som påverkas av de fyra krafterna, friktionskraften (motsåndskraften) som sölar ner cyklisten, normalkraften som är underlaget som han cyklar på och som gör att han inte dras till jordens mitt, gravitationskraften som håller han på marken och muskelkraften som gör att han rör sig framåt. Men däremot är motståndskraften (friktionskraften) lika stor som drivkraften och det gör att han i nuläget skulle så helt stilla eftersom de fyra krafterna är lika stora. 

2. Tyngdkraften och Muskelkraften har alltid en motkraft, som te.x är golvet i ditt rum när du står på det och när du te.x sitter på en stol är stolen motkraften till tyngdkraften för att du inte åker i golvet. Stolen eller golvets motkraft är alltid lika stor som jordens dragningskraft, annars skulle antingen stolen eller golvet sväva, eller så skulle bordet gå sönder.Exempel på Muskelkraftens motkraft är bl.a friktionskraften, det är friktionskraften som sölar ner rörelsen som skapats vid med muskelkraften. Det kan te.x vara luftmotståndet som saktar ner fotbollens rörelse. Det kan också vara en slät yta fast ingen yta är helt slät, inte ens nyspolad is i ishallen, så om du åker skridskor så sölar isen ner farten man skapat vid skären. För att få friktion och en snabb start måste skridskorna vara utvinklade.

3. Massa är hur mycket ett föremål väger, och tyngd är hur mycket dragningskraften påverkar oss. På månen är te.x tyngdkraften bara 1/6 av vad den är på jorden, så där känner man sig lättare, även fast massan och vikten är samma. Tyngden på ett föremål kan man mäta med en dynamometer som visar i Newton, 1N=100gram. Dynamometern är ett mätinstrument för hur mycket tyngdkraften påverkar föremålet. Massan på ett föremål kan man mäta med en vanlig våg som man brukar ha i hemmen. Man ställer sig på den och den visar egentligen hur mycket man/något väger. Vågen visar i enheten kilogram. Varje liten del av kroppen vägs på vågen. 

4. Mycket friktion: Te.x när man kör racerbil, vill man ha så mycket friktion som möjligt för att få en snabb start så  att inte däcken slirar. I kurvorna i är det också bra med mycket friktion, så att bilen inte sladdar eller välter av den höga kraften som trycker ut bilen mot yttre väggen. Skulle en racerbil åka på is skulle den slira i svängarna                                                                      Lite friktion: När man te.x åker skridskor vill man kunna glida och få upp en hög fart på isen. Men däremot när man ska få upp farten  snabbt måste man alltid ha friktion. Just is har lite friktion och är inte en yta som sölar ned en. 

5. Hävarm är avståndet från vridpunkten till slutet av föremålets exempelvis skaftet. Hävarmen använder man för att vridmomentet ska bli starkare, det vill säga lättare att skruva upp en bult som rostat fast. Exempel på verktyg som använder sig av denna princip är skiftnyckeln och spärrskaftet. Formeln för hur stort vridmomentet blir är kraften som används x hävarmen = NM (newton meter).

6. Tyngdpunkten kan sitta i eller utanför ett föremål. Den sitter dock oftast i mitten av ett föremål, i masscentrumet där all massa är koncentrerad. I te,x en badring är tyngdpunkten utanför föremålet. Man kan finna tyngdpunkten på ett föremål genom att hitta mitten av föremålet och få jämvikt. Vid just brobygge är begreppet tyngdpunkt viktigt, för att få bron stabil och säker, tyngdpunkten spela därför roll eftersom det är den punkten som kommer påverkas av krafterna av bilen, gravitationskraften och så vidare. 

7. Stödytan och låg tyngdpunkt är de 2 viktigaste termerna inom stabilitet. Om du te.x ska skapa en pall, eller stol, så vill man ha den så stadig och hållbar som möjligt. Det kan man få genom att ha pallens tyngdpunkt nära marken/golvet, och ha en stor stödyta. Man kan också ha benen utanför pallens sits, eftersom mitt i sitsen finns tyngdpunkten och där är massan centrerad. Går benen inåt mot tyngdpunkten blir stolen/pallen ostadig eftersom stödytan blir mindre. Men så länge tyngdpunkten ligger innanför stödytan så kommer föremålet inte falla. Det bästa att göra är att ha en stor stödyta, det bästa är att ha 10000000 ben, fast det kanske inte är så säljande, fast 4 ben är det modernaste. 

Hitta tyngdpunkt med trådar och tyngder

Vi använde en tråd och 2 magneter för att hitta tyngdpunkten. Vi gjorde såhär: Vi satte fast tråden med ett häftstift i varenda hörn och ritade ett streck efter tråden. Vi lutade kartongbiten för att den skulle gå hörn till hörn, diagonalt.  Vi gjorde sedan ett rakare streck med linjalen Vi gjorde samma sak med mitten strecket fast vi lutade inte på kartongbiten. Desto fler streck vi gjorde desto säkrare vart vi att tyngdpunkten var där den var. Vi hittade sedan tyngdpunkten i mitten av kartongbiten med hjälp av strecken.    

På den andra uppgiften så gjorde vi samma sak bara med en oregelbunden kartongbit. Tyngdpunkten stämde och vi fick den att stå på fingret.

Krafter

1N på dynamometer var 98.2 gram på vågen för oss. Dynamometern var alltså rätt kalibrerad och vågen stämde, den hade fungerande batterier och den visar alltså rätt. Vi visste också att 1N var exakt 98.2 gram på den svenska skalan så vi utgick från det om vågen skulle visa 98.3 eller 98.1. 

Gjord av Viktor och Philippe

Krafter Introduktion

Jag tyckte jag förstod det mesta begreppen ur filmen eftersom hon förklarade vad allting betydde. En bra sak jag lärt mig är att alla föremål påverkas av en kraft, fast inte samma sorts kraft alltid. Den kan också påverkas av flera krafter samtidigt, te.x en sten påverkas av både jordens dragningskraft och marken som blir motkraften.

Tre lätta: Gravitationskraft, Motkraft, friktionskraft. Friktionskraft har vi arbetat förut, friktionen sölar ner rörelsen så att den tillslut kan stanna. Te.x om man kastar en boll mot en öppen yta så blir luften friktionskraften som gör att bollen tillslut stannar.

Tre svårare: Angreppspunkt, Dynamometer, Svag och stark kärnkraft. Dessa begrepp fattade jag mindre bra, jag har aldrig hört talas om dem och jag tycker inte hon förklarade just dessa så bra.

Boktipset av Bert Babyface

Handling: Boken Bert Babyface handlar om Bert som ska hälsa på sin rika farbror Janne i New York. Berts flickvän hemma i Sverige är orolig att Bert ska hitta någon sötare tjej i USA.

Hemma i Öreskoga, blir Berts pappa väldigt orolig och nervös när han börjar packa, han beter sig väldigt pinsamt och konstigt. På flygplatsen beter sig hans pappa ännu konstigare än vanligt, han vägrar samarbete och det är som att han vill att han inte ska fara dit alls.

Väl i New York kommer farbror Janne och hans flickvän Cynthia och hämtar honom på flygplatsen. De kör hem till Jannes lägenhet med bästa utsikten över New York. De går ut och äter god mat och Bert börjar tänka väldigt mycket om inte Janne är hans riktiga pappa. 

Janne börjar sedan bete sig konstigt också, han får mycket jobb och en kväll råkar han i fyllo berätta lite om Berts pappa som han egentligen inte borde. Bert börjar då sakna hans riktiga pappa mer och mer och vill nästan hem. 

När Janne och Cynthia gjorde annat en kväll var Bert ute och träffade en kille i samma ålder vid namn Kevin. Bert får träffa Kevins gäng och den supersöta tjejen Sugar. 

Varför du ska läsa denna bok: Berts Babyface är en rolig bok som har ganska höga betyg av många kända tidningar i Sverige. Den är skriven av Sören Olsson och Anders Jacobsson som gjort andra roliga ungdomsböcker som Sune och Håkan Bråkan. Jag gillade boken eftersom den handlar om sånna i min ålder, som gör ungefär samma saker så jag rekommenderar denna bok för 10-15 åringar. Boken är inte lättläst men inte svårläst heller, många sidor men mindre ord på varje sida som kan vara skönt om man inte är proffsläsare. När man läser denna bok man också ”se” hur personerna i boken ser ut utan bilder. Det är också lätt att se personernas reaktioner om vad de gör, det är bra för att man får se vad de tänker och tycker. 

Läsdagbok uppg 5

Bert babyface

Författarbeskrivning

De 2st författarna till Bert Babyface är Sören Olsson och Anders Jacobsson. Sören och Anders är kusiner och de kommer från Sverige. Sören har brun rött, krulligt hår och blåa ögon. Anders har blont stripigt hår, glasögon och blåa ögon. De 2 har skrivit många ungdomsböcker som Sune, Bert och Håkan Bråkan. De har också skrivit många tv-serie manus. Deras Bert och Sune böcker har stor utspridning över nästan hela europa och USA. Kusinerna har även skapat musik under namnet Hemliga Byrån där deras mest kända låt är ”hej, hej, hemskt mycket hej”. Båda av dem är mycket intresserade av musik. Deras historia började när Anders sökte till en högstudieutbildande skola i Örebro, fast de var helt ovetande att Sören hade sökt till en likadan skola i närheten. Anders började skriva på Suneböckerna efteråt att han hade jobbat på ett dagis där han fått mer kunskap om barn och ungdomars känslor och vad de tycker om saker. De började då skriva på ungdomsböcker tillsammans och nu är dem kända i hela Sverige. Efteråt de hade skrivit 3 Suneböcker ville de ”lämna” sune och börja på en ny kille i Öreskoga, Bert. Deras Bert är en dagboksskrivande kille som berättar om sitt liv och vad han tycker om saker och ting. I berts första betraktelser, den första boken, börjar han som en 12 årig pojke. 

Läsdagbok uppg 5

Bert Babyface

Bert Babyface utspelar sig i nutid, alltså i det tidiga 2000- talet. Det vet jag eftersom det finns inga ”nya saker” i boken som jag aldrig hört/sett. Ett till exempel på att det är nutid är att Berts pappa i boken har en Volvo, som släpptes under det tidiga 2000-talet. Jag vet också att Bert böckerna släpptes från 1987-1999 och mycket har inte förändrats, förutom att allting blir modernare. Man märker dock inte om tiden boken utspelar sig 2000 eller 2001. Boken utspelar sig det mesta i New York eftersom boken handlar om Bert och hans resa dit. I bokens början är han i Sverige, i Öreskoga.

Läsdagbok uppg 4

Bert Babyface

Huvudperson är Bert eftersom i boken får man endast veta hans tankar, man får veta allt han gör och vad han säger. Han skriver ju om sitt liv i ”dagboken” och man får veta vad hans problem med livet, man följer även Bert hela tiden, så man lämnar aldrig honom och går över till vad te.x Åke gör/säger/tycker. 

Fokalisatorn i boken är Bert därför att Bert är berättaren eftersom det är han som skriver i sin ”dagbok”. Det är inte motsatsen, heterodiegetisk, som befinner sig på en annan position än i berättelsen men ändå är den som berättar. 

Antagonistenerna i boken är hans flickvän, hans finnar, pappa och mycket mer som han stöter på. Hans finnar ett motstånd eftersom han hatar finnar och att de bara är onödiga att ha. Hans flickvän är ett motstånd då och då när hon bara är jobbig och hotar Bert med skilsmässa osv. Hans pappa vill Bert bara slippa eftersom han är pinsam hemma och på flygplatsen. Bert funderar då om hans pappa verkligen är hans pappa. Bert har ingen ”riktig” fiende som han hatar och som han alltid fajtas med, det är inte heller samma i varje bok, utan det varierar från bok till bok och från 12 år och 17 år. 

Läsdagbok uppg 3

Berättarperspektiv: Bert Babyface har berättarperspektivet 1:a person eftersom boken är en dagbok som Bert skriver i. Han skriver alltså om sitt liv i "jag" form. Ett exempel: "Jag sitter på på toaletten på flygplatsen"

Tempus/tid: Bert Babyface är både dåtid och nutid eftersom ibland skriver han om en händelse som inträffade tidigare på dagen och ibland skriver han vad han gör just då. Exempel på dåtid: ”Idag var jag och badade med Åke och Lill-Erik”. Exempel på nutid: ” Jag sitter på flygplatstoaletten och väntar på planet”

Vetande: Berättarpersonen är Bert (huvudpersonen) och han vet allt vad han tänker eftersom det är en dagbok om hans liv. Han vet inte vad hans kompisar tänker. Berättarpersonen är alltså begränsad. Exempel: ”Jag bjöd alla på glass, Lill-Erik tog piccolo, Åke tog en hallonbåt osv”.

Man får då inte veta varför de just tar de glassarna. Men man får höra Berts tankar om vilken glass han tar. 

Läs dagbok uppg 2

Bert Babyface har genren komedi och det är en ungdomsbok. Det är också en kärleksroman.

Ungdomsbok: Det är en ungdomsbok eftersom den handlar om en 15 årig pojke som lever sitt liv i en lägenhet utanför Stockholm. Där bor han med sin mamma och pappa. Han går i skolan 5 dagar i veckan och är ledig 2. På sommarlovet ska han flyga helt sig och hälsa på sin farbror i NewYork. Där får han leva livet på riktigt enligt honom. Han upplever kärlek och skratt fast även sorg och ilska. Han lever alltså som en helt vanlig och mänsklig pojke på 2000- talet. Det är främst en ungdomsbok eftersom Bert går igenom puberteten som alla går igenom

Komedi: Det är en komedibok eftersom den är allmänt rolig i alla situationer. Bert och hans kompisar drar vitsar, experimenterar med allt från grodor till hästbajs. Den är också rolig eftersom allting i den är så typiskt för vanliga livet, te.x att Berts pappa tar ledigt från jobbet för att hjälpa han att packa inför resan. 

Kärleksroman: Det är en kärleksroman eftersom i boken är Bert tillsammans med någon. Bert gör sedan slut och sen skaffar han en ny tjej. Det är så i nästan varje bok. 

12,13 och utmaningen 2 NO- boken

Minns du?

12. Kolatomer fångas upp av växterna genom bladens klyvöppningarna. Det är i växtens klorofyll som kolatomerna omvandlas till socker och syre. Klorofyllet behöver dock solljus och vatten för att göra detta. Det är växtens blad som tar upp solenergin (genom klorofyllet i bladet) och vattnet tas upp av växtens rötter från jorden. När växten har allt den behöver kan den göra om kolatomerna till socker. Sockret lyckas växten sedan göra om till fett, proteiner och cellulosa som vi människor och djur behöver. 

Såhär ser processen ut:

Växten tar upp kolatomer genom klyvöppningarna i bladen.

Klorofyllet tar hand om kolatomerna och omvandlar dem till socker och syre genom vatten och solenergin.

I växten tas sockret upp och omvandlar det till bl.a fetter, proteiner och cellulosa som vi människor och djur behöver. 

De växtätande djuren äter upp växterna som gjort denna process (fotosyntesen) och den får i sig alla de ämnena den behöver i cellerna. 

När vi människor och djur dör far kolatomerna som vi fått i oss ner i jorden genom nedbrytare som bryter ned våra kroppar och celler. (ex på nedbrytare är bakterier och vissa svampar) 

I jorden kan sedan nya växter få i sig kolatomerna som vi en gång hade. 

Denna process kallas fotosyntesen.

13.  Kväve är ett näringsämne som alla organismer behöver för att fungera. Luften består av ca 80% kväveatomer. Men varken växter eller djur/människor kan ta upp kvävet och göra det till något nödvändigt. Bara cyanobakterier i vattnet (alger osv) och kvävefixerande organismer i marken kan ta upp kvävet i luften. 

Djur på land får i sig kvävet genom de kvävefixerade växterna som finns i marken te.x Rhizobium. De kan bl.a ta in kvävet vid nederbörd. Regnet tar då med sig kväveoxid ner i marken som har bildats genom blixturladdningar och Rhizobium kan då ta upp kvävet och göra det till kvävesalter. Det kvävesaltet tar växter upp och växtätande djur kan äta växten. Sen äter rovdjuren/människorna upp djuret och de får i sig kvävet. När djuren som fått i sig kvävet så bryts kroppen ner av nedbrytare och en del av kvävet far ut i luften igen. Den andra delen far ner i jorden med nederbörden och växter tar upp det igen. Då har ett kretslopp bildats. 

Djur i vattnet får i sig kvävet genom cyanobakterierna i vattnet. Cyanobakterierna producerar som mest kväve när det är hög fosfor halt i vattnet och högre kvävehalt. Det ska även vara varmt väder. Fiskar får i sig de genom deras munnar och gälarna (främst de minsta fiskarna). Större fiskar äter de små och får i sig kvävet. När fiskarna som har kvävet i sig dör så förmultnar fiskarna av nedbrytare och kvävet följer strömmen i vattnet. Cyanobakterierna kan ta upp kvävet och någon fisk tar upp cyanobakterierna. 

Utmaningen 2

1. Koldioxiden finns i luften. Den bildas av bl.a bilavgaser. En växt tar in koldioxiden genom sina klyvöppningar i bladen. I bladet tar klorofyllet hand om koldioxiden och gör om det till syre, glukos och stärkelse. Ett djur kan äta växten och sedan dö. Då bryts kroppen ner av nedbrytare och en del koldioxid far ut i luften med hjälp av vinden. 

2. Den andra delen far ner i marken med hjälp av bl.a nederbörden. Den kan då ligga i marken i 1289312 år och bli fossilt bränsle. När den då grävs upp och sedan tas till fabriker som tillverkar bl.a olja och då frigörs koldioxid. 

4. Ett djur/människa kan andas in syret och sedan andas man ut koldioxid. 

Läsdagbok uppg 1

Bert Babyface

Jag valde Bert Babyface för att jag tycker att Bert böcker är roliga att läsa. Jag har också läst andra komedi böcker från Sören och Anders. Jag har läst alla Bert böcker utom just Babyface. Jag läste också bokens baksidestext, den handlade om Berts resa till New York och varför hans kompis kallade han babyface. Det vill jag veta. Bert böcker brukar också handla om pubertets frågor mm som kan vara spännande att läsa. Jag tycker att Berts farmor är rolig så jag vill veta vad hon gör i denna bok. Jag tog även boken hastigt denna bok för jag hade 5min på mig att välja.

Ordförråd

Målande: uttrycksfullt, färgrika beksrivningar om bl.a platser.

Erik beskrev målande hur utsikten var ute i sommarstugan.

Eloge: ge beröm, hyllning, komplimang

Erik gav cupledaren en eloge för att bra arrangerad cup

Puka: en stor trumma, ett slagverk,

Erik önskade sig en puka i present.

Alludera på/till: syfta, antyda något

Erik sa att han inte ville alludera att allt har med Frans att göra

Pseudointellektuell, falskkunnig

Sluta vara pseudointellektuell Erik!

Hippologi: Är ämnet där man studerar hästar och samspelet mellan människan och hästen.

Idag ska vi arbeta med hippologi

Bejakande: säga ja till, bekräfta, vara positiv till

Äntligen skulle SD sluta bejaka racism.

Florera: blomstra, ha stor utbredning,

folkgruppen höll på att florera

Eftermäle: vad som händer efter bl.a döden,

Erik funderade över sitt eftermäle.

Alter ego:

Berättelse

Erik stirrade in i sin fars bruna ögon fast pappa verkade inte intresserad. Utan han stirrade bara in i den trista gråa väggen. 

Nu är det nog!, vrålade Erik till sin pappa. Lägg av med det du gör, jag bryr mig om dig. Eriks pappa fortsatte att bara kolla rakt in i väggen. Erik gav upp, han slängde mammas gamla kruka rakt i väggen så att den sprack i tusen bitar. Han gick ut genom den gamla trädörren och ut till sin militärcykel. Han spände på sig hjälmen och började cykla längs med trottoaren till skolan. Han cyklade förbi statsparken med dem nymålade gungorna och det stora trädet. Han kom då att tänka på när han mindre, då han, hans mamma och hans pappa satt i parken och njöt. De skrattade så mycket att de knappt kunde andas. Då var han lycklig. Han fortsatte sedan cykla, han skymtade skolan bakom den stora gröna granen. Han cyklade sicksack mellan stenar som låg på vägen. Han trampade sedan in på skolgården och ställde cykeln i cykelstället. Han hörde då sin bästa kompis komma springandes mot honom.

Jag bettade 100kr i helgen och vann 10000kr!, utbrast Frans.

Ofta, svarar Erik coolt.

Ja, kom in ska jag visa dig

De gick in i skolan. Erik tyckte att skolan var tråkig. Allt för mycket jobb. När de kom in i klassrummet stod en ny lärare framme vid tavlan och skrev upp dagens schema. Erik kollade runt i klassrummet, han såg att bänkarna fortfarande var för korta och väggarna för tråkiga. Han gick till sin plats längst ner i det högra hörnet och öppnade sin bänk. Allting var huller om buller, precis som han hade lämnat det i Juni. Han kollade sedan på den nyköpta klockan som hängde ovanför dörren. Klockan var 08.09, precis innan lektionen skulle börja. Han öppnade bänken igen och tog upp sin mattebok och en penna. 

Godmorgon barn. Som ni kanske upptäck är inte Marianne här idag för hon har tyvärr fått en hjärtinfarkt. Det enda som skulle kunna rädda henne är 100.000kr för en operation. Allting stannade upp för en sekund i Erik. Men just då fick Erik är bra idé. Han halvsprang tvärs genom klassrummet fram till Frans bänk. Han tog tag i hans arm och tog med han ut ur klassrummet.

Vad fan håller du på med?, frågade Frans med en arg och samtidigt fundersam röst. 

Hur mycket sa du att du hade vunnit på CSGO betting under lovet?

Ja, ungefär 10000kr

Bra, då tar vi och cyklar hem till dig. 

Nu fattar jag, svarade Frans lugnt. Den nya läraren öppnade då dörren och frågade vart Erik och Frans skulle.

HEM!, skrek de i kör. De sprang ut till sina cyklar och kutade hem till Frans. De cyklade förbi ån där den stora röda bron är. 

Även fast jag inte lyckades rädda min mammas liv från hjärtinfarkten så ska jag rädda Marianne med 100.000, sa Erik med en allvarlig blick.

Du försökte väl med CSGO betting för att rädda din mamma också?

Ja, fast nu ska du och jag lyckas! Frans stoppade ner handen i fickan och tog upp sina nycklar. 

Han låste upp dörren och de gick in i huset. De gick till Frans färgglada pride rum. Frans satte sig på sin orange gamingstol och Erik fick ta den fula trästolen. Frans öppnade sin dator och gick in på csgodouble.com. Det är en roulette sida där man antingen dubblar eller 14x sin insättning. Frans hade 10000 coins som är 10000kr. De skulle alltså upp till 100000 och sedan sälja allt och få 100000kr till riktiga livet. Erik hade lärt sig en metod som är riskabel, men som man kan vinna flera hundratusen. All in på den man kan 14x sina pengar. De gjorde det. Hjulet snurrade och den stannade på grön! JAAAAAAAAAA! skrek Frans och Erik. Vi har nyss räddat Mariannes liv. De sålde coinsen på sidan och cyklade tillbaka till skolan. De skänkte sedan pengarna till Marianne och resten behöll de. Erik och hans pappa blev sams igen efter Eriks mammas död. Sedan levde de lyckliga i alla sina dagar. 

Wikipedia

1. För Wikipedia är trovärdighet det viktigaste målet att uppnå. Det är också viktigt att förbättra ett skrivet verks trovärdighet eftersom det inte bara är den som har betydelse, också vad pressen skriver, hur ryktena går och hur oberoende tester råkar utfalla. Tillförlitligheten på artiklarna kan dock vara sämre. Vem som helst kan gå in och redigera en artikel på wikipedia. Men de större artiklarna kan måsta accepteras av en administratör. Sättet att ta reda på om Wikipedias artiklar är tillförlitliga eller inte är att kolla källa, diskussionen och historiken. Desto mer källor det finns desto bättre information kan skaparen skrivit om. Sedan diskussionen, om man kollar under diskussions fliken och ser att många har diskuterat om just artikeln och dennes struktur och information. Sedan kollam man historiken, hur många som redigerat eller lagt till olika grejer. Desto mer desto bättre chans är det att artikeln är tillförlitlig. Wikipedia är Sveriges sjätte mest besökta sida så är det ganska stor chans att hitta bra fakta.

2. Commons: Commons är en bildsida. Man kan ladda upp fina bilder och sedan skriva något om dem. Man kan även ladda upp ljudfiler och filmer. Man kan tävla i dagens bild, månadens och årets. 

3. Creative Commons upphovs rätts licenser och verktyg skapar en balans inom den traditionella miljö med “all rights reserved” som upphovsrättslagstiftningen skapar. Deras verktyg ger alla, från enskilda skapare till stora företag och institutioner, ett enkelt och standardiserat sätt att ge upphovsrättsliga tillstånd till sina verk. Kombinationer av deras verktyg och deras användare är en stor och växande digital allmänning, en samling material som kan kopieras, distribueras, redigeras, mixas och byggd på, allt inom ramen för upphovs rättslagstiftningen.

De andra frågorna

1. Ja jag använder wikipedia. Jag använder den när jag behöver fakta om det mesta.

2. De på wikipedia vill att alla ska kunna få gratis fakta.

3. Jimmy Wales och Larry Sange skapade wikipedia, men artiklarna kan vem ha helst skapat. 4.Wikipedia lever på utvecklare, oftast kända wikipedianer. 

5.Det är en gratis faktasida, vem som helst med mycket kunskap kan skriva där.

6.Vem som helst kan ändra i artiklarna, man kan skriva dålig och falsk fakta.

7.Om faktan passar mig och verkar rimlig så använder jag mig av den. Källan tillkom för att ge gratis information, men man kan ändå donera pengar.

1.    Astronomi är läran om himlakroppar. Man studerar himlakropparna på olika sätt, med blotta ögat eller med kikare. Annan utrustning finns också.

2.    Astrologi är spådomskonst (se in i framtiden). Förr trodde man att man kunde se in i framtiden genom att studera stjärnor, månar och himlakroppar.

3.    Han räknade ut att solen stod olika högt upp på platser olika långt söderut. Han tänkte då att det kunde bero på att jorden är rund. Men nu vet vi att jorden är rund eftersom att vattnet och himlen möts i horisonten.

4.    Den roterar 1670 km/h.

5.    Att vi har olika årstider beror på att jordaxeln lutar. När jorden är på högra delen av varvet runt solen så får norra sidan mer av jordklotet mer sol än södra, och på vänstra sidan tvärtom. Och så snurrar det runt, men innan det ska bli vinter blir det höst, och innan sommar vår. På våren töar snön bort, och på hösten kyls marken ner och löven faller.

6.    Dygnets längd beror på att norra halvklotet är lutar mot solen på sommarhalvåret och vi får mycket ljus, tvärtom på vintern.

7.    Månen flyttar sig ett varv runt jorden på drygt 4 veckor. Men samma sida av månen är alltid vänd mot jorden. Det betyder att vrider sig ett varv runt sin egen axel på samma tid som den roterar runt jorden.

8.    Solens strålar träffar på månens framsida. När det blir så är solen och månen på varsin sida av jorden.

9.    Månförmörkelser är inte ovanliga. De beror på att jorden skuggar månen från solens strålar. Så månförmörkelsen äger rum på månen, men det måste vara fullmåne för att månförmörkelser ska ske.

10.              Det blir ebb och flod pga  månens dragningskraft. Vi säger att månen står rakt ovanför jorden (i norr). Då skulle vattnet förflytta sig till norrut och söderut, det blir ebb i väst och öst och flod i norr och söder. Sen när månen förflyttar sig runt jorden så  förflyttar sig vattnet så.

11.              Solen i mitten. 1. Merkuruis 2. Venus 3. Tellus (jorden) 4. mars 5. Jupiter 6. Saturnus 7. Uranus 8. Neptunus

12.              Venus och Mars kan man se från jorden med blotta ögat.

13.              Det är venus, den kallas så för att man kan se den någon/några timmar innan soluppgång och efter solnedgång. Varför vi ej kan se den mitt i natten är för att den ligger åt samma håll som solen.

14.              Solförmörkelser inträffar då månen skymmer solens strålar från att nå jorden. De måste då ligga i en rak linje. Antingen skymmer den helt eller bara delvis. Från jorden ser månen och solen ungefär lika stora ut för att de ligger olika långt bort.

15.              Solen är ca +6000 grader på ytan, men längst in i kärnan på solen är det ca +15 miljoner grader.

16.              Meteorer och meteoriter, meteorer är rymdstenar som hinner förgasas och brinna upp innan de träffar jorden. Men meteoriter är större rymdstenar som oftast inte hinner förgasas och brinna upp.

17.              En komet är en sten som cirkulerar i en avlång bana istället för en rund som planeterna. Den är synlig när den rundar det stället på banan som är närmast solen. När kometen far runt i vårt solsystem bildar gasen svans till kometen. Gasen är alltid vänd från solen.

18.               

19.     Djurkretsen är 12 stjärnbilder Det är en stjärnbild för varje månad, jag är född i juni och har tvillingar som stjärnbild.