Tre försurade sjöar

Syfte: Ta reda på vilken sjö som är surast respektive minst sur.

Hypotes: Jag tror att den suraste sjön som har mest vätejoner kommer behöva tillsätta mest hydroxidjoner för att få det basiskt. Det måste vara mest hydroxidjoner för att det ska bli blått. Jag tror att det kommer behövas 4 droppar natriumhydroxid för att vattnet ska bli basiskt. Jag ska göra samma metod för alla sjövatten, den minst sura kommer jag behöva ha 1 droppe med kalciumhydroxid, då blir det blått (basiskt).

Material:

Förkläde

Glasögon

Sjövatten

Bägare 100ml (1st)

Sjövatten 20ml

Pipett

Mätglas 25ml

BTB

Glasstav

NaOH (basiskt ämne, natriumhydroxider)

Detta var de viktigaste materialen (glasstav och skydden saknas) BTB, Mätglas 25ml, Bägare 100ml och NaOH.

Metod:

1.     Tar på mig förkläde och skyddsglasögon för att skydda mig från stänk.

2.     Fyll en 100ml bägare med 20ml vatten från sjö A. Använd ett mätglas 25ml för exakt mått.

3.     Tillsätt ca 5 droppar BTB. Så mycket så att det är väldigt gult. (surt)

4.     Tillsätt 1 droppe natriumhydroxid. Se om något händer. Rör alltid om ordentligt  med glasstaven efter du tillsatt natriumhydroxid.

5.     Tillsätt en till droppe om inget händer. Tillsätt till BTB reagerar och blir blå.

6.     Anteckna hur många droppar du sätter i. (Viktigt för resultatet)

7.     Skölj ur 100ml bägaren med kranvatten.

8.     Ta 20ml vatten från sjö B.  Använd mätglas 25ml för exakt mått.

9.     Tillsätt ca 5 droppar BTB. Så mycket så att det är väldigt gult. (surt)

10. Tillsätt en droppe natriumhydroxid. Se om något händer. Rör alltid om ordentligt  med glasstaven efter du tillsatt natriumhydroxid.

11. Tillsätt en till droppe om inget händer. Tillsätt natriumhydroxid till BTB reagerar och blir blå.

12. Anteckna hur många droppar du sätter i. (Viktigt för resultatet)

13. Skölj ur 100ml bägaren med kranvatten.

14.  Ta 20ml vatten från sjö C. Använd mätglas 25ml för exakt mått.

15. Tillsätt ca 5 droppar BTB. Så mycket så att det är väldigt gult. (surt).

16. Tillsätt 1 droppe natriumhydroxid. Se om något händer. Rör alltid om ordentligt  med glasstaven efter du tillsatt natriumhydroxid.

17. Tillsätt en till droppe om inget händer. Tillsätt till BTB reagerar och blir blå.

18. Anteckna hur många droppar du sätter i. (Viktigt för resultatet)

19. Skölj ur 100ml bägaren med kranvatten.

20.  

Säkerhet:

·      Ha på dig förkläde och skyddsglasögon hela tiden när du labbar för att skydda dig från frätande stänk.

·      Ha inte datorn eller något ömtåligt nära.

·      Var inte rädd, då händer oftast misstag. (var fortfarande försiktig).

·      Drick eller smaka ej.

·      Ha oömtåliga kläder för stänk på fina kläder.

·      Får man stänk på huden måste man skölja ordentligt under kallt vatten.

Resultat:

Anteckningar:

Sjö A 8 droppar

Sjö B 10 droppar

Sjö C 2 stycken droppar

Sjö A	8 droppar med natriumhydroxid (NaOH)
Sjö B	10 droppar med natriumhydroxid (NaOH)
Sjö C	2 droppar med natriumhydroxid (NaOH)

Detta resulterar alltså att sjö B var den suraste respektive sjö C var mins sur.

Sjö A och B efter 6 droppar. Gul=Sur.

 Sjö C efter 2 droppar Natriumhydroxid. Blå=basiskt

 Sjö A efter 8 droppar. Blå=basiskt.

Sjö B efter 10 droppar. Blå= Basiskt.

Slutsats:

Den sjö jag som var surast hade alltså mest vätejoner från början. Allstå +laddade joner.  Eftersom vi använde BTB kan man inte veta exakt vilket pH-värde utan bara om det är surt (gult) neutralt (grön) och basiskt (blå). Den sjö som var surast var den jag behövde tillsätta med hydroxidjoner-.  Det som bildas av vätejoner och hydroxidjoner var H2O (vatten). Eftersom att vattenmolekyler alltid tappar sitt öra, och en vätejon eller hydroxidjon sätter sig på vattenmolekylen så bildas en till vattenmolekyl från örat som lossnade. Om BTB reagerade neutralt så blir det grönt, men eftersom den blev basiskt fanns det vatten och hydroxidjoner i vattnet (blå). De kan sättas ihop eftersom hydroxidjoner är –laddade och vätejoner +laddade. + och – dras ihop. Vatten är ju ett polärt ämne och det gör det realistiskt att det sitter en vätejon och hydroxidjon som öron. Denna reaktion frigör energi, vilken betyder att den blir varm. Vi kunde använda BTB eftersom vi inte behövde exakta värden i pH-skalan, utan bara vilken sjö som var surast respektive minst sur. Skulle vi få reda på vad exakta pH-värdet skulle vi använt indikatorpapper.

Stämde Hypotesen?: Min hypotes och teori stämde. Eftersom till den suraste sjön behövde jag tillsätta mest hydroxidjoner för att det skulle bli blått (överskott av hydroxidjoner). Men jag hade däremot inte rätt på hur mycket jag behövde tillsätta, jag gissade 4 droppar på den suraste och 1 droppe på den minst sura. Det var 10 droppar på den suraste och 2 på den minst sura.

Kopplingar till sämhället/vardagar?

·      Eftersom vi vet att det är vätejoner som gör saker sura och det gör det ganska lätt att neutralisera saker. Genom att tillsätta hydroxidjoner.

·      Tandborstning: När man äter något surt medn mycket vätejoner så gör det en frätande effekt på tänderna. Det gör att man måste tillsätta ett basiskt ämne, som bikarbonat som finns i tandkrämen

·      Halsbränna: Eftersom finns saltsyra i magsäcken för att söndra och smälta maten som vi käkar, så när det inte finns någon mat för saltsyran att smälta börjar saltsyran gå upp i halsen och kan bilda halsbränna. Kräket smakar då surt och det bränner i halsen eftersom saltsyra fräter i halsen. För att få slut på detta måste man ta medicin, som innehåller något basiskt. Alltså ett ämne med hydroxidjoner som bikarbonat.

·      Sjöar: Man kan göra mätningar med pH-indikatorer i te.x sjöar för att ta reda på hur sura sjöar är.

Förbättringar av experimentet. Göra det tydligare och ge förslag på en ny undersökning:

För att göra undersökningen säkrare och få ett tydligare resultat kan man te.x:

·      Använda indikatorpapper för då behöver man ingen natriumhydroxid för att se vilken sjö som är surast. Då sparar man på natriumhydroxid och tid. Då behöver man bara en pH skala.

·      Göra experimentet 5 gånger eller mer för att då ta medelvärdet av alla droppar per gång. Nu får man bara det ungefärliga resultatet.

Ny undersökning:

·      Man skulle kunna göra tvärtom, ta reda på vilken sjö eller godis osv som är mest basiskt, genom att använda te.x saltsyra eller salpetersyra som är 2 sura ämnen med många vätejoner.

·      En enklare undersökning skulle kunna vara att man går direkt till sjön och sätter ner ett indikatorpapper och då färgar den av sig efter hur sur/basiskt vattnet är.  Man kollar då på pH-skalan och då ser man hur sur den är.

·      Man kan gå in och forska vidare och se vad som orsakat sjöns surhet. Om det te.x är sur nederbörd eller avfall från bönder.

·      Man kan åka till en riktig sjö och kolla surheten i te.x aldersjön, för att se om det är farligt att bada. 

Felkällor:

·      Räkna noga hur många droppar du natriumhydroxid du tar, anteckna alltid, Annars blir det fel.

·      Använda rengjorda bägare, glasstavar och pipetter så att det inte finns något annat ämne från annan grupp som förstör resultatet.

·      Var försiktig och tillsätt endast de ämnen man ska.

·      Gå på toa innan så man inte blir stressad.

·      Om man råkar ta olika mycket BTB i varje bägare kan resultaten bli otydliga.